Nu har finns det bildbevis, om man synar noga så kan man se flera strån i klunga på den bastanta bringan. Tin Tin som kikar fram är mannen från Säter, bra figur med märkliga intressen, släpvagnar och ryskt motorcykelbyggeri går kufen loss på.
Ännu en cykel har fått offras på Gisslarbos altare. Hondan på bilden kom i min ägo genom ett byte med min fräsmaskin, bra byte för både mig och den nuvarande fräsmaskinsinnehavaren. Hojen är i mycket bra skick, välskött och har klarat sig genom historian utan större mankemeng samt vad det verkar haft ägare som vårdat den ömt. Sålde den igår med en glansig ögonvrå, kommer troligen bli original in i minsta detalj när nya ägaren lagt sina varsamma händer på den.
Här är början på en av mina knasigare anhopningar, men vem lossnar inte på en femtiotals jordfräs eller en treväxlad Agriette med NSU Quickly motor och tank. Kåpan på Vermettiern är tillverkad av framtidsmaterialet glasfiberarmerad plast, torde ha varit ytterst modernt och fränt då denna manick var ny. Corvette kom 1953 med kaross i slikt material, skulle nog tro att fräsen är samtida om inte äldre än så.
PJ1 är en kombination som dyker upp på King Kennys hojar från förr och även på andra amerikanska hjältars kåpor. Har länge undrat vad det är för något men denna verktygslåda säger att det är olja och annat halt. Nästa gång du ser en gammal bild på Kenny Roberts i aktion så kommer du notera dekalen, då kommer du inte heller som jag vara ovetande utan kunna briljera med kunskapen om att det är vanlig smörja.
Cykeln på bilden är till salu för 4000 £, känns som ett bra pris med tanke på dess proviniens. Ska vara byggd av Walter Villa, då det sitter ett sånt framhjul på den som det sitter så är detta nog ej helt otroligt, kan inte varit lätt att fått tag i ens då de fanns nya att handla. Bilden är kass men då även undertecknad är det gällande bildhantering så får ni stå ut. Om ni vill se annonsen med illustrationer följ länk. Min mamma hade en TA125 för ca 5 år sedan, vattenkyld med sex polletter i lådan, den såldes till Irland. Kanske är läge att köpa tillbaka nu, ska visst vara lite svårt med stålar på den ön.
Alla min Apollomopeder är samlade för första gången, en är ingen, två är fler än en, tre är en samling.
Den högraste Apollon är en Motorette från 1955, den inköptes 1985 och är det motorfordon som har ägts längst av mig, köptes för 300 kr. Original däck med Apollotext i gummit, fick byta bak 1986 då det det sprack med en smäll en extra varm och skön sommardag.
Med stolthet sa kan jag skrytsamt meddela att Spinnin Wheel är bidragsgivare till svensk classic racing. Min gode vän och landskapskollega Håkan Norberg ringde frågade om vi kunde ställa upp och det var en enkel fråga att svara på. Vi kommer vara med på diverse affischer och annan reklam samt få speciella visitkort att dela ut gällande årsracet. Om du nu läser texten på korten så har du fått förhandsinfo angående årets tema samt annat som är bra att veta. Vi kommer få en massa posters för utdelning och om just du känner att det skulle vara nödvändigt att berika din omgivning med racingreklam så var inte blyg. Arbetsplatser med mer än en anställd, lokala anslagstavlan, klubben, vävlokalen, garaget, mfl platser. Kan ej se någon begränsning på vlka väggar eller stolpar som kan förskönas med en fin affisch.
Julen 2010 kom samma tomte med första delen i bokserien, chans på tredje finns vid nästa dopparedag. Jag läste hela bokserien som tonåring och den gav mig stor glädje då och likaledes nu i medelåldern. Som ett plus är alla böckerna autograferade av Strömberg själv då far och son Grandell brukade träffa den gamle hjälten vid diverse motorevenemang på den tid han levde. Kändes inte så viktigt då men idag med ett annat perspektiv så är det större. Alla gubbarna från förkrigseran är nog borta nu då Rolf Gülich la krukan på hyllan för nåt år sedan.
Bild från boken, "Rudge-Gösta" ger järnet med sidovagnsrudge, i väskorna på gaffeln finns bly med det hjälpte föga då Coventryprodukten ville framåt. Med tanke på klädseln så undrar man om det inte är till kyrkan det brådskas fast han hade nog förberett sig för prispallen, välklädd hårding. 
Hittade en snygg plåt på Villas Harley med de mystiska Campagnolo Idroconicosarna monterade. Har diskuterat hur de fungerar med Acke men egentligen så kom vi inte fram till något vettigt mer än att det visst vanligt med koniska bromsar i större maskiner som kranar o dylikt. Cykeln på bilden är säkert god för 250 km i timmen, en vanlig trumma i samma diameter skulle inte ha mycket att säga till om och en enkel skiva på 200 mm skulle vara lika chanslös. Frågan kvarstår alltså hur funkar det, varför ingen fortsättning på temat, varför vet ingen nåt, varför står det inget på nätet, varför står inget i mina böcker, varför brann de inte upp, fanns de överhuvudtaget på riktigt.
Har fått besök av denna kväll av min vän Rickard som inte nöjde sig med att hjälpa till med att laga bromsarna på Ducaton utan fixade diskmaskinen i bara farten. Själv är jag oförmögen att arbeta då jag eventuellt har knäckt ett revben. Lekte med barnen på nyårsaftonen och smackade i backen med en smäll, detta var innan festligheterna började så kan inte ens skylla på alkoholen. Idag kändes det bättre men då ett extra motsträvigt bromsrör skulle lossas på Fiaten så togs det i för mycket och det något var som rörde sig i spjället, gjorde lite ont, började nästan grina, fick räcka med vattnig blick, slutade arbeta, gick in och åt en tablett, försökte få min fru att tycka synd om mig, lyckades inte, hon tycker att det ska slutas med sjåpigheterna. Förhoppningsvis var det så att det hoppade på plats igen och inte vice versa, om det blir bättre imorgon blev det säkert självjusterat. Finns det annat som kan fallera med revben än att de går av, har haft brott på slika kroppsdelar förr men smärtan var annorlunda då, kanske är jag sjåpig eller så är jag hårdare nu än förr. Allt var bättre förr så troligtvis är de det förstnämnda.
