Nu går den blå

En kan ju tro att det ska vara enkelt men det är det inte alltid. Skulle montera en avgasvippa och starta den men vippan passade inte och både den och annat fick masseras innan det lirade.
Sen fick det lagas en kickmekanism men det har det ju tränats på på den grå så det kirrades på en halvtimme, gnibba på stiftet en timma till, rensa fugge ännu en timma, få dit framhjul tog även det sin stund men sen hoppa den igång efter ett tiotal bestämda kickar.
Nu ska det inte göras mycket mer med dessa Chimeras innan det har bestämts vad det ska göras med dessa Chimeras.

Svalan Radex

 Har lagt ut en pall med stora delar av en Svalan Radex på den stora annonssidan, papper ska finnas men inte hos mig. Den bilskojare från Strängnäs som grejorna kommer ifrån har slarvat bort dem och min önskan att ha kontakt med den typen är inte så stor  så det får bli den eventuella köparens problem. Motorn är en ILO 250 Twin av samma typ som satt i flera andra cyklar, mest känd i Sverige torde Blue Arrow vara. Pris enligt bilder 5500kr.

 Naven är tillverkade av Pränafa som jag tror är/var heta i motocrossvärlden.

Svalan som även tillverkade cyklar och skröt med att vara kunglig hovleverantör var tidiga med en sak, precis som denna Radex fick nya dekaler och blev en Svalan så köpte de in billiga cyklar från Polen eller liknande redan på sextiotalet som de sålde som kvalitetsprodukter. På den tiden fanns det egentligen inga dåliga svenska cyklar innan detta ofog startades av just Svalan. Det tog sen över tjugo år till innan de andra cykeltillverkarna fattade den ekonomiska galoppen och började sälja skräp med fina namn på, fast Crescent/Monark/osv köpte nog från Asien. Eftersom jag jobbade mycket med beggade cyklar ett tag så och såg massor med varianter på dessa kom jag fram till att en svensk cykel som exempelvis Crescent har hög kvalitet fram till ca 1988-89, sen gick det utför. Det var så att en cykel som var 25-80 år gammal gick det alltid att få fart på men en fem år gammal cykel som stått ute ett år for till skrotbingen. Svalan kan alltså skryta med att ha infört dålig kvalitet som de sen sålt till kungen, gissa vilket landskap de kommer ifrån.

Oljekärl

Du som tävlar har säkert noterat att nästa år gäller det att ha ett uppsamlingskärl för olja under motorn. Gissar att det kommer knorras om detta men själv så tycker jag att det är bra om än sent påkommet då modernracingen har haft regeln i många år redan.

Eftersom jag själv skadat mig rejält på grund av oljespill och det inte hade hänt om regeln funnits så är jag glad, oljesaneringarna som alltid är på alla race med medföljande förseningar och även att vi ska köra i sörjan kommer inte försvinna men bli ett avsevärt mindre problem. Tänk så istället för att tänka på att det är jobbigt att montera, en gång var det min nacke som tog smällen men din kanske klarar sig utan att du ens märker det då du aldrig gick omkull.

Har hursomhelst beställt hem tjugo stycken så kallade båtar från Ragged Edge racing som jag kommer sälja för 750 kr styck vilket är ungefär samma som de skulle kosta om du beställer direkt, kostar 45 pund på deras hemsida men moms och en ganska rejäl frakt tillkommer. Har handlat flera gånger från Ragged edge förut och det är toppkvalitet, det kommer finnas sammanlagt fem olika modeller att välja på.
Bilda kö

Engelska sjukan

Egentligen är inte Nonshine en sånhäringa dela med sig länkarblogg men detta var för bra, har sett detta många gånger hända för personer i min närhet, exempelvis så blev Pelles vovve
lite nödig i somras.
http://www.dn.se/sport/noden-hade-ingen-lag-i-draghunds-sm/

Rudge Revulator

 Trettiosexan har en riktigt avancerad grej i synfältet bredvid hastighetsmätaren, en Rudge Revulator.

 Fungerar som en varvräknare men rör sig ej, nålen ställs in på den hastighet som det åks i. När den högra mätaren visar exempelvis 80 mph och fjärde polletten är kastad i lådan så varvar motorn ca 5000 varv om farten hålls i en minut.
Tror att äldre traktorer har liknande system men tvärtom, varvräkningen har skalor för varje växel så hastigheten kan ses, morfars Valmet hade det i alla fall, det var en 502 för er som tycker det är viktig info.

Slutligen så har förföljarlistan minskat i antal med fyra förföljare, var det min lilla felskrivning tidigare i veckan som gjorde det eller något annat, har varit ledsen hela dagen. Jag kommer inte betala för avhopp som det kunde tolkas så skicka ej fordran till mig.

Fjädervåg

 Försöker hitta ventilfjädrar till trippeln och tror jag hittat bra ersättare med rätt stuns. Svårt att mäta dessa och att trycka mellan tummen och pekfingret är inte en metod som litas på i Gisslarbo.

 Gick lite mer vetenskapligt tillväga och riggade en fjäderspänstmätarbrygga på svetsbordet och med hjälp av spannmålsvågen från Alfa Laval så blev det siffror som går att lita på.

 För att trycka ihop en originalare en viss sträcka krävdes det ca 10 kg och den tänkta ersättaren behövde 13 så den torde vara trettioprocent styvare vilket kan behövas om det ska varvas 9-10000 varv med öppettider som får en SevenElevenbutik att verka vara stängd för det mesta.

Moddade även styrningarna igår, inte för att de var felaktiga utan min tvekan till att använda ventiltätningar. Bestämde mig till slut att det var en bra grej.

1936 Rudge Special

Det kan börja klia lite i fingrarna ibland, relativt komplett objekt från 1936 som är ett årtal då motorcyklarna tillverkades i fåtal, ovanling.

Watz & Sjöström Racing Team

Dessa dekaler såldes för att finansiera 24 timmars satsningen på den ISR som Acke byggde åt Kjelle och Peppe. Gav enligt herr Watz bra med deg, undrar om jag skulle kunna göra något liknande, hur lite är du villig att ta betalt för att klistra dit en sån med Nonshine på på din bakruta.
På tal om att betala, snart pröjsar jag nog för att bli av med de sista tishorna samt nya anhängare.

Nästa dröm på bänken

 Ska försöka få igång den andra Chimeran så kanske det går att sälja den. Den här är inte i samma skick som den grå men det finns hopp. De flesta knarrar av denna modell verkar annars stå på museum och denna har faktiskt just gjort det innan den kom loss från den platsen.

Notera diket i framskärmen, det skulle någon gång dit en nummerskylt och brutalt slitsades en skåra upp med flexen, voine voine.

VM kval

Er utsände reste föregående helg för att bevittna/rapportera om kvalet till kvalet och självaste VM kvalet i den ädlaste av MC-sporter. Vännen Picken och Sätermannen fick njuta två finfina tävlingar i det Norrländska mörkret och en uppfriskande kyla.

Naturligtvis bor fint folk fint även när de är på resande fot. Här B&B ets matsal, notera den söta isländskan. 

 

Ivriga o entusiastiska förare presenteras inför Östersunds kval till kvalet.

Ivrig och entusiastisk publik inför Östersundsracet.

 VIP läktaren. Isracing är ingen märkvärdig sport.

VIP restaurangen är inte märkvärdig den heller.

Efter en god natts sömn och ett besök vid Ullfabrikens outlet för stödköp av fler/tjockare ullstrumpor och vantar reste vi vidare mot Strömsund och det egentliga VM kvalet

Bra saker händer bra människor, fick den här av en trevlig herre på parkeringen. Tack så mycket!

Strömsund bjöd på ett myllrande publikhav, med isracingmått mätt. Uppbilade Dalmasar, tågluffande Smålänningar, bussade gävleborgare och ditresta gamla storåkare från Västergötland blandade ut lokalbefolkningen.

Strömsund passade på att sätta ny standard och nytt världsrekord i banprepparering, tio maskiner.

Dagens svenskheat, samtliga fyra på linjen är blågula hjältar. (Som Nonshines pressfotograf får man inte de bästa presspassen...)

Inte ens VIP baren var särskilt märkvärdig. 

Prispallen fylldes av Ryssar, men de svenska framgångarna får ändå anses helt OK. Svenskar som körde till sig platser i VM-cirkusen blev den äldste mest rutinerade, Stefan Svensson och den, utan att förringa de andra, mest talangfyllde ynglingen, Ove Ledström. När vildcarden någon dag senare delats ut hade vi för första gången på många år FYRA svenskar med i VM! Nu hoppas vi att Svensson, Ledström, Daniel Hendersson och Niklas Kallin Svensson körningar borgar för både poäng till dem och ett växande svenskt intresse för denna anrika sporternas sport.

 Ödmjukt

Gåtan löst

Ungefär en sån här fast med vev

 Var i Linköping igår på tjänsteärende och passade på att besöka bekanta infödingar då kroppen behövde kaffe och knoppen lite intressant sällskap. Under det sedvanliga gaggande kom det fram att en Norton wankelmotor fanns i huset och den till och med var i delar.

Denna konstruktion har gäckat mig sedan högstadiet, på Nyhemsskolan så fanns det principmodeller på hur olika motorer fungerar i ett glasskåp och då bland annat en wankel med vev och grejor som säkert gick att snurra på. Om jag likt nu inte bara varit dryg utan även framåt på den tiden hade förstås första bästa lärare fått hämta nyckeln så unge Grandell hade fått snurra på veven och sett hur all härlighet fungerar men tråkigt nog var den unge varianten inte framfusig, knappt dryg ens.

 Om jag varit det så hade jag inte gått ovetande om hur en vankel fungerar de senaste 25 åren. Hur och varför den fungerar har aldrig varit svårt att förstå, det som gäckat är rent mekaniskt hur det funkar, hur blir det en roterande rörelse. detta har stört mig då mekanik oftast är en enkel sak för mig att ha koll på men just Felix konstruktion krävde en titt på verkligheten. Efter en minuts ihopplockande och snurrande på axeln var allt lika klart som korvspad och ett kvarts sekel av ovetskap var över. Om du vill ha en vettig skriven förklaring på funktionen så kan jag dock inte hjälpa dig.

Nu är det bara planetväxeln kvar, hur många utväxlingar har en sån, ska ta reda på det och då behövs det inte ens åkas iväg, har en Zündappmotor med sån i som är tvåväxlad men kan det gå att ordna en tredje spik.

Steffa

 Det är en medveten felstavning i rubriken men i Finland kallas en helt vanlig packbox av tätande modell just Steffa med kort a på slutet och inte Steefaaa som i Sverige. Kan hända att det har samma tillmäle i Sverige men då min uppväxt har innehållit ett stort inflytande av den finlandssvenska dialekten (finländare med svenska som modersmål) så vets det inte hur det är med rikssvenskan. Kan mycket väl vara så att finskspråkiga använder samma ord som är tillverkarens varumärke, jämför med att kalla en vespa för en vespa när det egentligen är en vanlig skoter och inte en Vespa.

Hursomhelst så finns det ett Stefasortiment i en låda jag har, kommer från en motorcykelhandlare som var med nästan femtio år i leken,

Möklinta

Förstår mycket väl att Skrotbaronen bara försöker få mig att nappa, nå det var längesedan något bloggades från en sämre del av Säter så okey. När det kommer till Möklinta, denna lilla pärla i Västmanlands bättre hörn, har han inget att sätta emot Baronen, redan innan han lämnade tokstan hade Sätermannen sedan långt goda relationer med Möklintingar. I Möklinta fanns nämligen tidigt ett par herrar med den goda smaken att importera ryska motorcyklar. I det tredje milleniets gryning stod undertecknad på väntlista för en maskin som på bilden, IZH: 350cc, sidvagn och två takter, o detta från fabriken som gjort sig kända för sin Kalashnikov, skottsäkra grejer alltså. När cykeln småningom dök upp var den så tråkig i skicket att handlarna rekommenderade en Dnepr de hade stod i stället. Genom åren har det sen, för eget bruk och till bekanta, hämtats nån till...

IZH:en finns såklart även i racerutförande. En körs tom i Classic cupen.

 Veteranrallyt, traktormuséet, loppisen, Möklintadagarna o de bekanta har sedan besökts vid valda tillfällen. Genom Classicracingen har Sätermannen fått än fler bekanta i de här krokarna. Sidvagnsracrar har hämtats hem därifrån, kaffe har druckits, rena nöjestrippar såväl som fyllchaffisuppdrag har utförts. Att Möklinta, helt utan min försorg, numer blivit upphöjt till Isgaragets vänort är alls inte underligt, även förutom Kalle finns där en del sköningar.

 Ödmjukt

Made in Västmanland

 Tänka sig, Sätermannen är så misstänksam mot sin närmaste omgivning så han handlar till och med så enkla saker som kinatillverkade tändstift från utlandet, kanske blir så då man är från hans landsända.
Själv bor jag i Västmanland där männen är rejäla, pålitliga och kvinnfolket minst dubbelt så bra som karlarna. I den omgivningen kan man lita på sin grannar och även om Möklinta ligger långt bort från Gisslarbo så är det ändå det rätta landskapet.

Denna säsong förväntar sig alla landets sportredaktioner och förståsigpåare som exempelvis originalet som skriver detta att mästaren i förkrigsklassen åter igen kommer vara från Västmanland. Inte dock Gullvalla denna gång utan Gurra från Möklinta som nästan visade var skåpet ska stå på sista tävlingen på Gåsen förra året och kommer säkerligen vara försvinnande snabb i år på hans nyinförskaffade BSA.
När han inte dominerar sina heat på den så kommer han kunna glana på min nya BSA i 750-klassen och om han var men förvisso inte är en skrytsam typ förklara för alla att han gjort ventilstyrningarna i den och att den där Grandell var så nöjd med arbetet och menade att bättre än så kan det inte begäras bli då inget fanns att anmärka på.
Jag skulle kunnat göra dessa själv men då hade de inte blivit lika bra, ibland får man se sina begränsningar och leja ut arbetet och då gärna till en Västmanlänning så att det blir rätt.
Nu ska dessa skickas till en Stockholmare som fixar nästa fas, portning, ventilsäten, montera styrningar mm, slutligen så ska jag ordna fram lite ventiler och annat tillhörande skrot. Nollåttan kommer även han göra rätt då han inte gick i skolan den dagen som det lärdes ut hur fel görs, tyvärr var jag frisk den dagen så där är nog den svaga länken.

småHondan

 Måste ändå säga att det gick bra med tvåfemtin förra säsongen, undrar om nästa blir lika framgångsrik då det är tänkt att den ska lekas med i en större klass även om den inte kommer klara att komma upp i fulla kubik.
Att köra den hojen är kul och om den blir lite så som det är tänkt detta år så kommer det bli kulare, kanske 6-7 hästar till och en femte växel som inte finns i en annan del av universum då den spikas i kommer öka kuligheten med massor.
Tror även att det ska provas med Avondäck igen, de ger greppigare känsla samt väger ett halvt kilo mindre per däck vilket ändå är ganska mycket, det trista är att de kostar det dubbla och slits även  dubbelt så fort. Sen kan det där med grepp vara lite vagt, har inte haft några som helst problem mer än just känslan samt att jag tror att det gick lite fortare innan Contisvålarna kom dit.

Originalsortiment

  Behövde en låsring och letade runt lite och hittade till min förvåning en kartong det stod Seeger på och då dessa låsringar även kallas Seegersäkringar så trodde jag det kunde vara så att det skulle finnas något av intresse i lådan.
Blev riktigt glad då den öppnades, ett alldeles nytt och fint sortiment med låsringar i en alldeles fin och grå plastlåda som ingav en skön kvalitetskänsla.

Ibland så blir en överraskad, visste inte att så fina saker fanns i min ägo, fanns i huset då vi flyttade hit och att förra ägaren av kåken är skruv och bulthandlare har säkert med saken att göra. Vardagsglädje på en helgdag förgyller en trött själ.

Färdig