Part of the plan

Även här i de sämre delarna av Säter ska det byggas lite hoj. Det här fyndet från en mycket pålitlig leverantör på bekvämt avstånd från mitt enkla hemmane utgör en vital del i det projekt som även innefattar ett motorhjul. Merparten av de delar som fyller en plats i min plan finns med på detta synnerligen prisvärda objekt.
 Men det är inte som ni tror... Nå låt höra, vad är det då ni tror att Sätermannens lätt förvridna hjärna har förhoppning om att knåpa ihop?

 Ödmjukt

Toppar T20

 Fick ett paket på posten igår och i detta låg det toppar till Suzuki T20.

 Hittade dessa på Tradera och kunde inte låta bli att handla även om de blev lite dyra. De fanns bevisligen 1968 för han som de köptes av hade haft de på sin T20 1969 och köpt de begagnade. Nu hoppas jag att det går att bevisa att de även fanns 1967 för då är de ok på min T20 racer.

Notera hur de är gjorda, topparna har börjat sitt liv som alumiumprofil innan de snidats till för att passa på T20 och säkert gjordes det ur samma profil till en massa andra tvåtaktare.
Fina grejor, har ingen koll egentligen på dessa motorer som tänder varje varv men så som dessa ser ut i förbränningsrummen känns fullt modernt jämfört med de toppar som är original och jag kör med då det eventuellt körs med den.

The long gold run

Läs och lär

Axel

 Har monterat hjulet på rätt plats i gaffeln nu, är mer jobb än en kan ana detta. Försökte göra det lite lätt för mig genom att använd befintliga delar men i slutändan blev det endast axeln från en Kawasaki som användes, svarvade ny mutter och olika distanser och fjäskade till det med en stilig bricka med krage i axeländen.

Hastighetsmätare behövs på en gathoj, hittade en GSX1100R modell som funkade. Idag ska bromsarna på plats.

Kundjobb

Då jag inte verkar ha ork att jobba med mina egna grejor och en förfrågan om att hjälpa till med att bygga en hoj så tackades det ja till det. Länge sedan jag gjorde kundjobb men denna gång var det svårt att tacka nej då kunden är beredd att gå lite längre än att sätta dit ett par sjuttontummare från en ZX9R från 1998 utan satsar på fina grejor.

 Hade lite på egenhyllan som gärna sparats på men det finns säkert möjlighet att hitta igen. Gaffeln kommer dock inte säljas men då det var så praktiskt ordnat så att det ska dit en Öhlins i slutändan och en sån fanns hos oss så kan bygget starta lite i förtid.

Dymags fram och bak, artontummare, dessa kommer från mitt privata stash och även om det betalasen skaplig summa för dem så känns saknaden redan.

Hjulskyltning

Under min senaste irrfärd genom landet irrade jag mig en extra tur ända ner i sydspetsen, ty där kunde dessa hämtas. DKW gjorde i slutet av trettiotalet skisser på ett motoriserat hjul kallat "Radmeister", efter kriget togs ritningarna som krigsbyte och gavs till holländarna som hjälp att få igång industrin igen. Marknadsföring, och strax även tillverkning, skedde från England via skivbolaget EMI som ansågs värdiga uppgiften eftersom de ägt rättigheterna till Skrotbaronens favvocykel Rudge!
 Dessa bägge Cyclemaster hjul kommer ni ganska säkert att få se på den världsomspännande webben igen. Om planen håller, här på baksidan när projektet realiserats. Om, som ju hänt förr, projektet stannar längs vägen, på den stora annonssida som är webbens verkliga framsida för oss medelålders pojkar.

 Ödmjukt

GSXR 750 1986

 Har beslutat mig för att sälja min 750R från 1986, cykeln är i relativt bra skick och om du likt jag inte tycket att den är så snyggt lackad så kan du googla runt lite så kommer det inte vara en brist på bättre idéer.

 Suzukin är importerad från USA tror vi, har inte europaversionens fräna förgasare utan mer användarvänliga CV-modeller. Inte så tuffa men troligen lättare att leva med och efter uppstart idag så kan det meddelas att den låter bra ändå. Underlättar även byte till RS33 eller liknande då insugsgummina torde passa direkt.

 Vajns änd Häjns

Pris 16000 kr

Fullshine

 Har putsat och gnott, fattar inte grejen att finna glädje i det arbetet men fattar i alla fall glädjen med att ha det gjort.

 Nu är det inte putsat in absurdum utan mer så det ser bra ut på bild. Resultatet blev hursomhelst att den nyare GT 250 77an är i riktigt bra skick.

 T250 72an har lite sämre krom men är trots allt lite snyggare som 72or ofta är.

Säljer cyklarna för 17 500 kr styck men en är nog nästan redan såld och jag räknar inte med att de ska finnas kvar i Gisslarbo så länge.

CB 450, svart eller vitt

 Det finns knappt modell som jag tycker så illa om som CB 450 i alla fall om cyklar som faktiskt kan anses värda att äga, modeller som CX500, CM400, VS1400 osv går bort.

Det finns knappt heller ingen modell som jag tycker så mycket om. CB 450 är lite som min Baloo, modellen lärde mig allt jag kan vilket gick fort som den svarta katten säger, om något kan gå sönder så går det sönder särskilt när det trimmas och trimmats och körts fort har det gjorts under flera år med raseri och ras som följd. Det sista som jag lärde mig var att låta bli att ens försöka men då jag inte bara är dryg utan även korkad så kommer det nog försökas igen en vacker dag.
Oturligt nog för den avbildade Hondan så har inte den dagen kommit, säljer nu lite fina bitar från denna 1972 CB 450.

Första turen

 Allt var bättre förr, solen lyste, det var sommar, det var det roligaste som fanns i hela världen att få åka T250, pappa Rune var mörkhårig och jag var blond, nu är vi båda gråa. Fast T250 är fortfarande roligt.
Gissar att bilderna är från 1976 eller 77

Suzuki T250 1972

 Köpte även en T250 från det för mig viktiga året 1972. Har idag hämtat båda cyklarna och det visade sig inte bara att de var fina över förväntan utan även fungerade och lät fint båda två.

 Just en sån T250 i samma färg tror jag och är till och med ganska säker på att det var den första motorcykel som åktes på i mitt liv. Har vaga minnesbilder av detta, rak grusväg, solsken, åkrar på sidorna, pappa kör, lill-Thomas på tanken framför ropandes fortare, fortare, fortare, fortare.
Finns nog en bild från detta stora ögonblick i mitt liv, om far och mor hittar den och scannar lite så kanske vi kan se på denna allahopa.
Vad åkte du på allra först.

Det lilla jag körde på den gav mersmak, det som kommentatoren i förra inlägget säger stämmer, snabb maskin.
Båda cyklarna kommer bli till salu, ska bara hitta på ett pris, bilda kö.

Suzuki GT 250 1977

Har köpt en Suzuki GT250 lite på en höft, har endast sett ett par bilder men kunde inte låta bli, imorgon ska den hämtas. Ungefär femtonhundra mil ska den ha rullat sen 1977.
Modellen är en i rakt nedstigande led ättling till T20 från 1966, läste en bok om Suzukis gatmodeller för ett par år sedan och om minnet inte sviker så blev de tyngre och långsammare för varje år som gick och då är således just 1977 den tröttaste men troligtvis även den mest utvecklade modellen.
1978 eller 79 kom GT250 X7 och då gick det snabbt igen.
Fortsättning följer.

Solifer

 Nämnde för någon vecka sedan lite om en moppe som gick bra och det gjorde den, en stund.

 När min äldsta dotter skulle köra med den efter att den yngsta farit runt på ettan i ett otal varv så gick inget bra.
Kopplingen var för trög, växlingen gick inte alls som den ska och motorn slutade fungera bra, åtgärder krävdes.

 Felet kunde snabbt tros vara kondensatorn då det brukar vara så att den detaljen fallerar efter en stund i gamla moppar som återuppväcks efter många år i stillo. De är färskvara vad det verkar och klarar inte av vibrationerna, vanligt fel helt enkelt, till och med väntat.

 Hade tänkt att beställa hem ny konding men då jag var i Finspång passades det på att handlas hos Leffes Cykel & motor som ville ha 35 kr styck, köpte tre. Bra detta med handlare som har grejor men det börjar vara ovanligt, vet inte var den närmaste handlaren hade varit för mig men gissar på Västerås, någon med mer lokalkännedom om Västmanland kanske kan upplysa mig.

Kär vän kom fram, avdragaren har funnits i min verktygslåda sen jag gick i sjuan, blir alltid lite glad och nostalgisk då den plockas fram och används, hittade faktiskt en annan troligen lika bra innan den "rätta" men letade vidare bara för att, respekt för verktygen.

Växlandet var svårt för Stella då slaget var minst sagt stort, kapade ner spaken lite och okapade den igen. Kopplingens tröghet ordnades med annat handtag med längre hävarm och smörj på vajern.
Nu går den bra på alla möjliga sätt och vis, nu ska bara körskolläraren fixa pedagogiken, det blir nog den svåraste nöten att knäcka.
Stella rider häst och så som en häst styrs styr hon moppen, växlar det inte som hon tycker det ska direkt så sparkas det hårdare på spaken, gärna flera gånger, måste få henne att det är en maskin som ska vårdas och smekas för att fungera bra, inte ett djur som endast lyder om det våldförs eller dras hårt i.

Eddie Kidd

Vem är Eddie Kidd, vet faktiskt inte. Han ser trots allt ganska hård ut men jämfört med vad jag tror är/var hans förebild Evel Knievel så blir det lite blekt med en Union Jack lackad YZ400 eller vad det nu är jämfört med Stars and Stripes på en XR750. Fälgarna är dock tuffa.
belys gärna min okunnighet om Eddie, hur många bussar fixade han, krascha han lika ofta som sin förmodade förebild, lever han, fick han brudar...

XS 400 SECA

Har fått in en Yamaha XS 400 som vi egentligen inte vill ta isär. Felet på denna modell förutom det tveksamma utseendet är att det är en sån där riktigt kass konstruktion som inte går sönder. Vi har alltså små utsikter om att få sälja delar från denna, förgasarna, tank, CDI, lykta samt oljefilterlock skulle nog försvinna under en säsong men sen står vi där med resten.
Säljer den för 3900kr, går bra, behöver service och en bra idé om hur den ska byggas.
Just detta exemplar har en dålig bakdämpare men det kan följa med en annan som är ok på sidan om.

Bilda kö, kan byta mot annan motorcykel av bättre modell som går sönder mer.

Stubbe

 

Länge sedan det åktes hoj på den här bloggen. Pojkar och flickor från Dalarna är ju litet av ett annat virke så vi håller i. 

 Lite för sent för de åksugna rullade säsongen vid Piparbo Raceway igång, men å andra sidan talas det om att banan kommer att hållas öppen hela vintern med hjälp av traktordriven snöslunga! Här nedan är bild från den första provkörningen i samband med bansträckningens utformande. Två sanna entusiaster håller med mark, tid, utrustning och engagemang på denna lilla högklassiska anläggning.

 Kul att det finns eldsjälar som orkar, också kul att det vid säsongens första körning deltog ett par tjejer. Rimligtvis finns väl inget som säger att motorcykelsporten är för män allena? Naturligtvis är det sedan länge känt att vi pojkar tänker på lek medan kvinnorna tänker på familjens väl, men ändå.
 Senaste besöket vid banan var det dock lite tunt med folk, endast tre entusiaster som fick stå ut med kalla fingrar, vurpor på den isiga åkern (nå, det var väl egentligen bara jag..) och frysta slattar i kaffekopparna.

 Men ett par trevliga timmar fick vi lik förbaskat!

 Ödmjukt

Varde ljus

 Belysningen på bastun gick sönder då vinden greppade dörren och smällde på den mot lamperiet som även om det såg robust och järnigt ut var gjort av framtidsmaterialet plastic, det blev knas.
 Då jag inte bara är dryg utan även snål och lite händig så letades en äldre lampa fram som fanns i en hylla.

 Efter lite elarbete och ett missöde som inte ens orkas berättas om så blev det fason på belysningen, målade till och med armaturen innan den skruvades upp i ett annat hörn som inte upplåsta dörrar kan nå.

 Nu saknas bara en kralligare lampa, 6 watt gör ingen glad i Gisslarbos kompakta mörker.

Har även ordnat med andra liknande uppdrag med maffiga elvawattare så nu är det ett ljusare perspektiv på utelivet norr om Kolsva.

Rent hus

Tråkig historia detta med att göra rent, ingen favoritsysselsättning. Turligt nog är mina krav inte större än att rent räcker och då menas att det går att greppa bitarna utan att bli svart. Som rubriken på bloggen säger så behöver det inte blänka.
Vevhuset är svetslagat här och där och ramlagerlägena är glappa, ska kolla lite på måtten och se om det går att få till om millimeterlager kommer dit istället, med lite tur finns det sånt som endast är en aning större och då kan jag nog få till det.
Eller inte...

Rudgemekanisering

 Igår var det fars dag och min far han är en hejare på Rudge, han kan så mycket om dessa att bara det lilla han har glömt är mer än vad jag nånsin kommer lära mig.

Tänkte hursomhelst att det kanske är dags att förkovra sig i ämnet lite och smutsa ner fingrarna och det fanns en 1930 motor som kändes som en bra början.
Tyvärr var jag inte den första som försökte lära sig något med just denna och lagningarna var många och inte av högsta klass, hoppas att föregående elev trots det lärde sig något, jag lärde mig hur det inte ska lagas i alla fall. Ska rengöra del för del nu men det kan nog bli mer jobb än det var tänkt innan det smäller och puffar om denna igen.

GSXR, boken

 Har de senaste månaderna tillbringat lite mer tid på toaletten än nödvändigt, anledningen är att Rob Simmonds bok om Suzuki GSXR har legat bredvid stolen.

 Går igenom perioden 1985-2001 och avhandlar både gathojarna och racingen som har körts med modellerna och det har väl knappast varit någon modell som det tävlats så mycket med som GSXR och det i massor med klasser. 

 Bra bok, intressant och lättläst med inlagda historier lite på sidan om, rekommenderas.

Ryssmek

Föregående helg bjöds Sätermannen arbetsläger hos sin kanske bäste vän. En mindre röjning bland de drygt en miljard artiklar som funnit sin plats på vännens bakgård stod på programmet. Trampcyklar är numer något av ett signum för denne man men tidigare var de stolta, väl fungerande sidvagnsmotorcyklarna från hammaren och skärans rike huvudnumren. En av dessa kämpar bidar tålmodigt sin tid i ur och skur i väntan på en ny glansperiod. Så länge beslöts att den skulle få flytta till inomhus, som för att visa att den avancerar på prioriteringslistan.
 Vädret var inte speciellt bitigt, ganska ok faktiskt denna November till trots, inte ens så kallt att vattenpölen i sidovagnen frusit till. Dock så kallt att kondensvattnet i växellådan väl frusit till och gjort såväl växlingsskifte som urkoppling omöjligt.
 Nå, detta bekymrar inte två män med erfarenhet av ryska hojar! Att lådan måste värmas om man vill använda prylarna under plus tre är givet. Frågan är bara om värmepistolen eller gasoltuben ligger närmast. Den här gången var det värmepistolen och snart kunde ryssen flyttas till sitt nya bo.

 Ödmjukt