Vacker utan spackel

Rubriken gäller inte denna gång, tröttnade på att se mina ynkliga försök till svetsar som visserligen kommer göra sitt jobb, de tårade mina ögon till och med under endast en snabb men plågsam granskning av resultatet. Det blev säkert inte tätt heller så med hjälp av lite spackel så maskerades styggelsen och eventuella smitförsök av hala oljemolekyler försvårades.
Ni som bygger cb450 och vill köra utan kåpa som med endast en tätning på veven ska notera det lilla hålet i kanten på ramlagerläget. Kan se oansenligt ut men utan det så blir det problem så glöm inte det.

Nytt chassi

Ibland när man kör extra fort med Drixtonen så börjar däcken släppa och ge en flytande känsla då hela hojen rör sig i sidled. Detta är helt ok men lite skrämmande då det som tidigare nämnts körs extrafort vilket kan innebära olika fort för olika förare. För Loris Capirossi är det ungefär den fart som han har när han justerar det ställbara munstycket på sin GP11 samtidigt som han med andra handen signalerar att han ska in i depå. Men om man bortser från GP-piloter, nationella mästare och andra extra talangfulla snabbåkare så är det som enligt mitt tycke är extrafort fort för alla utan de allra tidigare nämnda fortaste. För de flesta motorcyklister är nog till och med mitt extrafort fortare än möjligt om nu min haka ska stickas ut. För att slippa sidglidande däck så finns det lite lösningar som hjälper, bättre däck skulle kunna fixas om det fanns bättre. Klistrigare asfalt skulle funka men det är svårt att få utlagt bara i mitt spår. Bättre väghållning är också ett hett tips så nu har chassit på bilden blivit aktuellt inför årsracet, han som byggde det intygade att väghållningen var superb och använde klassiska ord som strykjärn och Norton i sina målande beskrivningar om förträffligheten. Tyvärr såldes knarren på bilden för flera år sedan men med hjälp av bilder ska det nog kunna återuppbyggas en replica som inte kommer vara på glid så fort det svängs lite.

ISR

Vet inte om jag har nämnt i detta forum att en GS1000 ISR finns i min ägo. Ett rejält vrak med halva rumpan bortslagen och ersatt av nya rör som förhoppningsvis liknar ursprunglig rördragning. Kikade igår förbi hos Acke som turligt nog har lagt sin verkstad så att den ligger på vägen till Spinnin Wheel. Snackade om ditt och datt vilket man gärna gör med en man med kunskapen som herr Rising besitter då det är lärorikt.

När jag slutligen lämnade premisserna så tyngdes mina händer av skönheterna på bilden, dock bara lite grann då de är i magnesium. Kommer sitta bra på min ISR eller annat som behöver frän gaffel, ett mindre problem är att hitta resten men det ska nog ordna sig, jag har ju en svarv.

Lite meck

Har nu börjat skruva ihop knotan till min Drixton. Byter nu vev till den som Stor-Klas har svarvat ihop åt mig, finfina Orreforska H-profilstakar från samma verkstad med vevlager från speedwayvärlden. Lite lättad och mycket välbalanserad är den med.
Har även haft en spricka i blocket under många år som det har läckt olja ur under lika lång tid. Tyckte att det skulle vara en god idé att täppa till den för gott då det ända var isär. Plockade fram min svets ur verktygslådan och efter lite övande på ett annat trasigt fyrfemtiblock så lyckades jag lägga ett par inte fina men acceptabla strängar. raskt plockades det riktiga blocket upp på bänken, TIGen tändes och resultatet blev sådär, kanske till och med åt helvete dåligt. Svets, aluminium och Grandell är en svajig historia, hälften av försöken blir det helt ok för att nästa gång inte. I detta fall hade det varit bättre om övningen skett på det riktiga blocket så hade jag kunnat koncentrerat mig och försökt göra fint på skrotblocket.

Veckans dekal

Inte en dekal på riktigt men den var så bra så den kvalar med lätthet in som den mest humoristiska hitintills. Har suttit på en CB750F och såvida det inte var Fast Freddies knarr så är varningen lite överoptimistisk. Tror inte att den skulle åstadkomma en fart som denna i fritt fall ens.

Se bild på Spencer med sin 750F, den skulle nog kanske kunna fixa 275 blås. Spencer är förövrigt en som skulle komma in på min topp tre lista över bästingar på att framföra en racer i racerfart. Hittade på egna trick med bakbroms i kombo med gasning som bildade skola för hur man får en knarr att förflytta sig snabbare runt en kurva. En hjälte som fick avsluta sin karriär i förtid då någon skum bacill eller ännu elakare virus gav honom en sjukdom som inte vitrockarna kunde få bukt på. Gjorde comebacker då och då men kom aldrig tillbaka på riktigt.

Grovsopor

Det slog mig just att det finns nog en och annan läsare av denna avkrok som bygger eller har byggt ihop en egen racer eller annan slags knarr. Överblivna bitar brukar man sedan få flytta runt i verkstan då och då när ny plats behövs. Om du är trött på att utföra denna manöver med jämna mellanrum och inte vill se skiten mer så hör av dig till mig så kanske du kan bli befriad från högen. Detta gäller även hela objekt/projekt som inte blev så bra och fränt det var planerat innan gnistan försvann.
Min fru Paula äger en MC-skrot och är intresserad av förslag, skamliga med avslöjande bilder undanbedes ej.
Kontaktinfo fås om man klickar på Spinnin Wheel loggan på höger sida av skärmen.

T500

Suzuki T500 kom redan 1967 så den skulle egentligen kunna användas i classic racing men den är ett undantag som bannad i femhundraklassen. Frän hoj med snygg färg som fotades i Anderstorp då det var kappkörningar där. Den första tvåtaktssegern i 500 GP kom 1971 med en 500T baserad racer, om det var en glad eller en sorglig historia som utspelades den dagen kan det tvistas om.
Notera även att det står en RG 500 Gamma längre bort, minnesgoda kommer kanske ihåg att jag hade en sådan i vintras. Den bor nu i Eskilstuna och har använts flitigt denna vår.

Titta noga

Om du vill bygga om en CB450 motor så att den är kapabel att vinna race och driva en motorcykel i över 200 km/h så titta noga på bilden, nästan all info finns där. Utöver detta behövs pipor som du säkert kan hitta bild på någon annan stans på denna blogg, fett par Mikuni 38mm från TZ350, tändning Ignitech från Lill-Klas. Sätt igång och bygg, tricket är inte att få dessa att gå fort, det jobbiga är att få skiten att hålla ihop.

Fjäderknas

Märkte sista varven på Anderstorp att effekten försvann i fyrfemtin, slog av och körde sakta i mål. Körde inte ens sista invarvet utan tryckte på offknappen på mållinjen och traskade in med skrotet i depå. Detta var mycket förnuftigt gjort och jag är förvånad att jag kom i mål överhuvudtaget.
En fjäder på insugssidan har känt sig lite ensam och för att skaffa vänner delat upp sig i fler delar, endast den inre fjädern har skött sig när det varit stängningsdags. Den är ungefär att jämföra med returen i en ballograf men det första som tursamt ramlade bort var lash capen (vet ej svensk ord, har undrat i många år över det men det är den hatt som sitter ibland på ventilskaftsändan och man bör ha om man har ventiler i titanium), iom att den försvann så tappades ca 2mm lyft och detta räddade nog mig från haveri av allvarligare magnitud. Även en avgasventilsfjäder var av och en vippa nergången. Toppen ska nu på renovering hos en av Sveriges bästa trimmare, på årsracet kommer cykeln gå fort, riktigt fort är min fulla övertygelse.

Team Sunshine

Har tittat igenom resultaten från Våler och ser att sjufemti var ca sekunden snabbare är femhundra. Ordningen är nu återställd till det det borde vara men min gissning är att på Sviesta i Augusti kommer inte storhojarna hänga med kungaklassen.

På tal om sjufemtio så träffade jag Barbadossångaren Magnus Carlsson på Anderstorp, han var en rejäl kraft i den klassen under nittiotalet på sin Team Sunshine Rob North BSA Rocket 3 ihop med Colin Fairall på samma likadan cykel men Triumph Trident som donator av puffra. Magnus lovade en comeback som förövrigt var planerad redan till detta år men pga licensproblem får uppskjutas till nästa år. Det tempo som stora klassen hade på den tiden Magnus var med var troligtvis högre än nu så om han kan hitta tillbaka till gammal form så kommer det troligtvis börja på samma sätt som det slutade, på topp.

Sunshine, Moonshine, Nonshine, Norrshine. Snart är alla tillbaka.

Bloggläge

Antalet besökare på denna webbens avkrok ökar och med det så ökar även min disciplin att hålla ångan uppe. Sista veckorna har det ofta varit över 100 besök per dag och på stalkerlistan finns det nu 21 st förföljare. Senast tillkomna var Ole Östen Tokle som äger den Bimota YB6 som är kanske den enda hoj som ger mig ångerfullhet pga försäljning, skulle ha behållt den.

Hybris har nu drabbat mig i samma takt som bloggen blir mer poppis, för att min beryktade självgodhet inte ska avta så behövs det bränsle så tipsa gärna era hårda kamrater om Nonshine.

Angående kommentarer så har jag förstått att det är svårt att få till några som fastnar på skärmen. Detta har berättats för mig och det är faktiskt så illa att inte ens eder bloggare själv klarar av att kommentera då det helt enkelt inte verkar gå.

Denna helg är det race på Våler, jag är ej där. Ska försöka hålla reda på vilka som kör fortast, kungaklassen 500 eller 750, ska det bli tredje gången gillt för de sistnämnda.

Bilden visar en annan hoj som jag ångrar lite att den såldes, XL250 som byggdes åt Classic Bike, körs idag av Linus Lidalen som sköter om den väl. Cykeln är väldigt minimalistiskt byggd och var ett nöje att köra, 100kg och 28 pållar på hjulet. Ska nog ta upp det där med XL250 någon annan gång och bygga en riktig fyrtaktsrökare för 250cc klassen.

Lägga i en högre växel

När man kör vanlig racing kan man dreva om, om man har en GP Aprilia får det en annan innebörd på arbets och analysinsats. RSV 250 växellådsdrev och detta är inte till många knarrar utan endast en allena. Själv har jag femväxlad Nova i 450in och tycker det är flådigt, detta är ett par snäpp flådigare.

Tiainens Petty Manx

Se bilder och må väl. Förr eller senare får man väl ge upp det där med Honda och skaffa en slik maskin som alla de andra tjurarna leker med. Fördelarna med en ny Manx eller G50 är många och nackdelarna är få. Snabba, lätta, tillförlitliga, delar finns att få tag i, snygga att se på är de med. Nackdelar är att det fattas en cylinder och eventuellt priset men den kostnaden återbetalas nog i mindre antal haverier och fler målgångar.

Ska nog försöka med Hondan ett eller två varv till innan kapitulering och inköp av G50 kommer ske.

Anderstorp lördag söndag

Började med tidsträningar, Suzukin gick bra men studsade grymt i karusellen. Det är inte så onormalt med studs på framhjul i classic racing men detta löstes ej med den vanliga medicinen som är mera gas, det gav endast effekten att obehaglighetskänslan ökade från småsvettig till ångestladdat. Fick tredjetid i klassen tror vi i alla fall.

Hondan funka bra utan mankemang med femtetid. Tallisen blev inte bättre då min plan om inslitning var felplanerad så den pensionerades denna helg.

Vi satte på ett alldeles nytt framdäck från vecka 52 2003 på Suzukin, nya framdäck har tidigare löst liknande problem med framgång men under racet så blev det ännu värre i karusellen. För en snabb förare tar kurvan ca 12 sekunder, nu kändes det som det gick 12 minuter istället. Det kom trefemtior ( delade heat) och körde om mig svängen, om det var toppåkarna så hade det kanske varit ok men nu var det kön som kom. Tappade många sekunder per varv enbart i den svängen men blev slutligen fyra. På söndagens träning byttes olja i gaffeln utan resultat, skruvade på bakdämparna med lika resultat, pumpade framdäcket till högtryck samt nåt mer som inte koms ihåg. Ett resultat gav dessa ändringar och det var att nu kunde den gamla gasamermetoden användas. Försökte ta denna tolvsekunderskurva som ett gathörn, fullt in, full broms och gas ut, fungerade lite i alla fall. Blev inte längre passerad av så många köåkare längre och blev trea i klassen.

500cc tappades batteriet på andra varvet då var jag femma. Söndagen var jag uppe på femte plats en stund krigade sedan länge med Månsson innan motorn började tycka att det räckte och tappade effekt, tror att en sjundeplats bärgades. Inte någon större framgång precis med tanke på att min placering i serien var trea innan helgen. Björn Gunnarsson vann båda racen på Matchless G50, han är en extra duktig kusk och är anlitad som just sådan av hojens ägare vilket ger resultat.
Lite långsammare än en femhundra

Glädjande är att även på Anderstorp så är 500cc klassen snabbare än 750cc. Jag var snabbast på Jurva och Björn var en sekund snabbare än den kända Blådåren som Hasse Gustavsson kör. Detta visar att de trots 50% mer effekt än i en femhundra inte kan hänga med, detta på en bana med en raka på en kilometer eller en knixig som Jurva. Vi får se hur det blir på Våler och Linköping.


Slutligen vill jag personligen tacka till de som har kommit fram och gett mig beröm för denna blogg, både för mig kända och okända, det värmer. Även de som handlat skjortor ska ha tack.

Hilse tyckte min blogg var löjlig men han tycker bara om Triumph, han läser dock Nonshinebloggen ofta.

Fredagsknas

Det var fredagsträning på Anderstorp som jag varken hann eller ville vara med på. Stora anledningen till min aversion var att det verkar dumt att köra sönder på fredan när det är två dagar till att köra sönder på under helgen. Min gode vän Pelle hade ett annat upplägg och slutsumman av det blev att hann inte behövde fundera länge på varför knarren slutade dra och gick lite knackigt. Bilden blev lite mörk och kass men man kan kasta in en hatt i vevhuset om så önskas.
Min fredag var bättre, febern avtog, hojarna kom ihop, Tallisen lät illa i motorn men tanken var att det skulle slita in sig, men det bästa av allt var att svarven började funka igen efter lite felsökning. En man utan en fungerande svarv är inte en hel och harmonisk man.

37,9 på morgonen

Veckan har varit usel sett till min kroppsliga status, sjuk sen måndags. Har fått vila en stund och ta febernedsättande innan min kropp har lyckats ta sig ner i verkstaden. Igår kom Tallishojen ihop och ska nu provstartas, Suzukin borde räcka med ett par minuters genomgång på innan lastning i Ducaton.
Hondan skulle det ha behövts göras ganska mycket med efter marksyningen i Finland. Den fungerade dock utmärkt sist så ett oljebyte med efterföljande kontroll av allt löst som behöver dras åt borde räcka även om det inte är optimalt.
Svarven har slutat fungera med, skitvecka.
Sist jag var på Anderstorp så bröts tre ben i handen i en riktigt brutal och mörbultande vurpa. Fick sitta och vänta i en rullstol på Värnamo sjukhus i 6-8 timmar innan de kollade på mig, läkaren frågade sedan om jag ville ha gips eller inte, gick sedan därifrån och kom inte tillbaka, sedan kom en ny kvacksalvare ett par timmar senare som om möjligt var ännu mer osäker, jag mer eller mindre beordrade henna att gipsa handen och bjuda på en Alvedon så vi kunde komma därifrån. Hör jag namnet Värnamo så sjunker alltid humöret lite hos mig.

Krank

På lördag ska motorn på bilden knattra fram på Anderstorps flygraka, kusken som ska framföra maskineriet som även är er skribent har lite feber, lite ont i halsen, är lite trött, tycker att det är lite jobbigt överlag, är lite gnällig. Ska försöka friskna till så att puffran kommer ihop innan fredag så att förmiddagen då kan ägnas åt kärlek till Drixtonen och Suzukin. Den sistnämnda verkar förövrigt vara något av en evighetsmaskin, tanka och kör.

För vem det nu vad som undrade vem flintot var så var det Mike "the Bike" Hailwood.