Fotstöd

Vid torrbrytning av Pecketten så kändes inte allt rätt. Fotpinnar i stål som kändes lite vilse, jag plockade snabbt fram min fräsmaskin ur verktygslådan och började snida till nya fotpinneplattor. Hittade sedan lite icke använda fotpinnar från T20 racern som såg ganska rätt ut, förövrigt ser fotpinnar nästan alltid ganska rätt ut, runda och pinniga. Bredvid låsringstängerna i verktygslådan ligger min svarv som också togs fram, efter lite gnidande med 2.2 tonssvarven så blev de inte bara passande utan reglementsenliga med plastplugg i ändan (detta är en mening som en bekant som bor söder om söder kommer tolka på ett för vanliga medborgare ekivokt sätt, Klas kommer tolka på samma sätt) de bantade även ner sig till halva vikten.

Bilden blev sådär men det kanske var meningen, de vänstra prylarna är det gamla arrangemanget. De högra är då uppenbarligen frukten av en eftermiddags snidande. Växel och bromspedal är laserskurna delar som jag gjorde ett gäng av för två år sedan då just dessa är så tråkiga att tillverka manuellt. Plattorna ger lite justeringsmöjligheter då 2 st olika fotpinnehål finns samt att de går att vända uppåner så fyra olika postioner finns nu, alla är längre bak än förut. För seutens skull hade fler lätthål varit bra i plattorna men det provades redan 1996 och erfarenheten visade att jag behövde stabila plattor som inte böjer sig.
Den skarpögda ser att det finns tre pinnar och den som kan se bortom det uppenbara kan även se 3 st plattor. Har det månne varit så att verkmästaren inte kan räkna eller är det så att han är trebent (kan också feltolkas). Läs tidigare inlägg där jag försöker nasa hjälmar så förstår du varför det finns ett överflöd.