fredag 31 augusti 2012
1972
Efter lite efterforskningar så visade det sig att det visst fanns Moto Morini 3½ 1972 så det ska inte vara omöjligt att klassa in den i classic racing. Fabriken satsade på ett modulsystem där de mesta bitarna skulle passa på de flesta modellerna med så lite delar som möjligt. Fanns t ex encylindriga halva V2or på 125 eller 175cc, de lyckades få till ett helt sortiment med cyklar från 125 till 500 med samma toppar, cylindrar, växellådor osv. Smartex det där, innebär även att den hoj som jag har har lika block som en 1972 3½ och då går den in i reglementet även fast den är från början av åttiotalet. Andra bra saker är att en trefemti väger 125 kg i gattrim och en C2 är lite lättare, torrkoppling har den med samt det ska finnas en extra finfin kam att tillgå som ger massor med effekt. Det roligaste med nya byggen är att bygga dem i skallen. Puchen är ett bra exempel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja Ja. Att ifrågasätta huruvida teknik eller motorer hamnar rätt i classic racing klasser är totalt ointressant om man blickar ner på den så kallade förkrigsklassen. Vi har en klassrepresentant som envist hävdar att hans BSA vevhus med okänt cc och okänd cylinder okänd vev med slag samt Albin topp med ohc fanns 1947 utan vederhäftiga bevis. Samt att dess förare i körteknik helt dödar klassen gör att klassen halverats på 2 år. Ja att det sen döljs totalt okända fjädringskomponenter bakom en gigantiskt ful framnummerskylt är enbart ett försök att genom risigt yttre dölja allt skumt.
SvaraRaderaDetta är åtminstone min anledning till att jag lämnar förkrigsklassen och fortsättningvis leker i en annan sandlåda
Hälsar Tomas Larsson förde detta 47 åkare som vågar öppna käften.
Tack Börje