Bakker Suzuki ännu en gång

En slik knarr som på bilden har jag hört ryktas om kommer bli till salu snart, skillnaden är att den som eventuellt ska säljas är ett vrak men priset som är för mig helt okänt kanske sätts efter skick. Det som kommer gå att använda på den är ramverk med sving samt tank, resten är otidsenligt och för att få det att bli så vackert som på bilden krävs nog ett nappatag i plånkan samt kärlek. Någonting säger mig att det skulle vara värt det. Tyvärr ramlar den inte in i någon bra racingklass, illegal i forgotten era och omodern i Formula 80-87. Angående den klassen borde den heta Formula 85-87 då ytterst få cyklar fanns innan denna period som kan konkurrera med dem. I svenska Superbike som var en serie för omodifierade gathojar kapades varvtiderna med 3 sekunder mellan 1984 då GPZ900 var kung och 1985 då GSX750R dök upp. Kawasakin var nog även den bra mycket bättre än något standardknarr som fanns 1983. Formula 80-84 samt Formula 85-89 skulle funka i min värld, då skulle ZXR750 få vara med samt även någon annan sexhundra än CBR.

Veckans dekal

Hittade ett fint klistermärke hos Fridman. Suzukin är som alla kan förstå utrustad med extrabra hejdare från Tumba och de fysikaliska krafterna är satta ur spel tack vare Acke Rising och ISR.
Förr var jag en riktig senbromsare, nuförtiden är jag för lat så nu blir det lite tidigare. Gissar att mina varvtider skiljer någon sekund på ett varv bara på bromsningarna nu jämfört med 1998. På träningar för brukades sandfållor uppsökas med jämna mellanrum i jakten på senst möjliga bromspunkt. En sån exkursion har inte inträffat på många många år nu, lat som sagt.

Nostalgilåda

Hittade denna låda idag i min jakt på förgasare till Suzuki GSX400F. Just denna låda måste vara en av mina äldre ägodelar, dess karriär började som Legobehållare redan för över trettio år sedan. Blev sedan uppgraderad till verktygslåda under moppetiden som startade vid ca 12-13 års ålder. I lådan fanns verktygen och ovanpå snickrades en platta som gick att sitta på, tejpresterna på kanten är för att förhindra att sittplattan skulle glida för lätt. Det funkade mycket bra så länge verktygen ej var för talrika. Sedan har lådan använts mest för förvaring och just nu finns det förgasardelar i dess inre.
 Idag så har det åttiotusende besöket skett på Nonshinebloggen, senaste månaden har besöksantalet ökat med tio procent, för ett år sedan var det ca 3000 besök i månaden, nu är det över 5000 snart kanske 6000. Om du är inne och kikar ofta anslut dig gärna som förföljare, då blir det glädjescener.

Skit förgasarn

Bakkern gjorde som kanske är bekant ett bryskt besök i sandfållan. Min förhoppning är att sanden i förgasarna hamnade där efter att motorn stannat men sån tur lär man väl inte ha. Får plocka bort förgasarna och se hur det ser ut på andra sidan trottlarna. Om det är grusat på insidan måste svåra beslut tas, kanske borde skaffa en såndäring gastroskopiutrustning så inkikning medelst tändstiftshål kan ske.

Inne i ljuddämparen så är det vitt, tror att den har gått ganska snålt. Den enda positiva saken med denna torpedering är att det var i en vänstersväng så åtminstone dämparen klarade sig.

Trippelnöt

Håkan budade över två stycken toppar till BSA Rocket 3, den en är masserad och fixad och den andra orörd. Igen visar sig engelsmännen ha haft ett helt annat funderande över hur det ska se ut, själv förstår jag inget men ska försöka med att plocka in sånt som enligt min åsikt är korrekt i puffran. Vem vet kanske det kan fås ett par extra pållar utan större ansträngning. Det som verkligen är svårt att klyka är att det ändå går så pass bra som det gör, trender finns det alltid och i trimmeribranschen är de talrika. Uppenbarligen har inte portarnas form den oerhörda betydelse som jag trott då de som är i Håkans gamla trimtopp som var bevisligen snabb ser lika ut som i min lika bevisligen lika snabba CB450 men tvärtom. Istället för stor förgasare som går in i en trängre och trängre kanal är det små fuggar och en expanderande kanal. Trimtrenderna är helt skilda men många är nog också korrekta även om de är helt olika.

Stockholm ToR

Utgångsläget

Idag styrdes kosan mot huvudstaden, trots att det inte var rusningstrafik vid den tidpunkt som besöket skedde så blir man påmind om trafiksituationen och kan inte påstå att saknaden av Stockholm är stor.
Fanns lite olika anledningar till resan och en var att besöka Erik som har en utmärkt firma som heter E&D MC. Skillnaden på hans etablissemang och de flesta andra är att han kan utföra de flesta motorjobben i sin maskinpark. Nya kolvar har beställts till Puchen och Erik ska fixa så att cylindern lirar ihop med dessa samt byta staken. Kanske blir en Puchracer trots allt, ska vinna ett race i 175cc innan jag ger upp, sen kanske Yosef kan ta över rodren som det var tänkt från början. Vore kul då anledningen till denna blogg var just att göra racerförare av Yosef.

AJS Porcupine

Saxat ur Teknikens Värld 1954 efter Rod Colemans seger på ett piggsvin. Här kan det läsas varför cykeln som egentligen nog hette E95 fick dras med det tillmälet. Att ett Piggsvin i långt framskriden grossess är en självklar namngivare fattar ju vem som helst, hur man nu kan se att det är havande, piggsvinet.
Enligt Bill Lomas så var de omtalade förgasarna samt bristen på femte växel ihop med trög utvecklingsavdelning AJSens största motståndare, just Lomas var en sån som visste vad han snackade om så så var det säkert. 1949 vann Les Graham VM med en liknande, efter det vanns nog inget alls innan Hedemora 54.

Slutanmält

Ni som hade funderingar på att anmäla er till Nonshineträffen kan sluta fundera på det, nu har anmäldas antal och vår gräns för hur många vi kan ta hand om mötts. Det glädjer mig att det kommer så många och nu ska vi försöka ordna en pangdag.

Fråga publiken

Har fått en fråga som ej vets rätt svar på, i alla fall inte med säkerhet. Vet du vad skruven på en Hondaregulator har för funktion. Jag har mina misstankar men min ovilja att svara på saker som inte säkert vets är stor.

Suzuki GS 750

 Var och handlade mig en knarr igår, hittade denna på den stora annonssidan med mycket text med lite kryptiskt innehåll i annonsen. Då jag inte bara är dryg utan även nyfiken följdes spåret upp i sedvanlig ordning. Cykeln i sig är inte något som intresserar men puffran. Trots uppgiften om en GS750 så var det annat i ramen, GS1000E med massor med trim och godsaker.

Enligt annonsen skulle den ge 150 hästar med möjlighet för mer, denna uppgift togs med en rejäl nypa salt men trimmad lär den ju vara. Trodde mig skymta en uppsättning 33or på bilderna från Blocket så efter lite förhandling styrdes kosan mot grannkommunen. Efter lite övertalning med starthjälp från en Chevrolet 1958 Brookwood så brumma den fint, lät som om det var bra orr i den till och med som plånkan lättades och och Fiaten lastades. Ska köra den i bänk under vintern, ger den över 110 på hjulet blir jag nöjd. Kommer bli racermotor i Peckett and McNab ramen eventuellt. Kan bli bra detta.

Äntligen lite Puch

 Brev från Amerika har anlänt, till och med ett paket. Hittade en firma som säljer Puchdelar och beställde hem lite grejor. Den gulvita lappen är postens, statens och tullens avgifter vilket blir ett påslag på ca 845kr i detta fall. Kan vara bra att tänka på då du handla utanför EU att den kostnaden inte är ringa, dessa avgifter läggs även på fraktkostnaden vilket kan bli riktigt dyrt då något tungt ska hem. Den Puchmotor som handlades från staterna för ett par år sedan blev 50% dyrare än vad som var uträknat av mig pga tullen. Man får väl trösta sig med att utan dessa skatter och otyg blir vi som Grekland.

Vad har då idkats handel på, 2 st kolvar, en stake samt tätningar till en motor. Härliga Puch originalkartonger, NOS som det kallas. Vem vet det kanske blir lite åkning i 175cc klassen ändå. Försökte köpa en annan Puch denna kväll, inte från USA även om det var en Florida, säljaren var ovillig så en Suzuki lastades in i den mäktiga Fiaten istället, mer om det senare.

T-doja

Man fattar att man håller på med gammalt junk hela dagarna när till och med T-spriten är från den svartvita tiden. Efter 1969 när det började sändas färg i burken så blev spriten röd.
Annars så börjar kroppen bli bättre, kan nu lyfta Doris men inte Stella så snart kan jag börja skruva igen.
Det finns möjlighet för 5-6 personer till att anmäla sig till träffen, sen är det fullt och stopp så om du ska med skicka en anmälan.

Stödhjuling

Då Sätermannen tycker att jag verkar mer och mer snöa in på sidovagn så ska hans kvarn vattnas. Detta chassie finns på blocket till salu, det mesta finns utan puffra men en sån är enkel att fixa, tror att till och med det finns en på vår hylla. Jag vill inte ha den men du och din hårda kompis/flickvän/pojkvän/make/maka/osv borde vara det.

Sista lasset

Igår kördes de allra sista av Spinnin Wheels delar hem så nu finns allt i Kolsva äntligen. Detta innebär att Volvon kommer gå i pension, ca 60 resor mellan Stockholm och Gisslarbo klarade den av med glans men då den endast är besiktad i ett par dagar till blir den nu degraderad till portabelt utrymme, 15 kvm på hjul. Vi har inte snö här förövrigt, bilden tagen förra vintern, här regnar det som vanligt dock. Hade även konferens med Anders och Håkan angående BSAn vilket var trevligt, jag har mycket att lära om engelska knarrar.

Tonårsdrömmar

 Hittade denna traktor gömd bland buskar i Vingåker förra veckan. Duett med delad rutaparad med en 121 bakdel. För er utomlands som inte vet så är er det samma som en Amazonakter.

 Upplagad och fin, klar för lack sen hamnade den i busken, troligen hann den entusiastiske femtonåringen som startade projektet hinna bli arton innan det kom så här långt. Ett öde som säkerligen drabbat många epa byggare.

Taksänkt är den med, om den blivit klar i tid skulle mången högstadietös önskat en tur i denna men så blev det ej. Själv hade jag 125a så traktor var ej aktuellt, min bästa kompis körde A-traktor men efter flygande besiktning blev det ej mer åkt med den samt bilkortets lämpa indraget vilket innebar en extra väntan på riktig lapp ett halvår. Säkerligen även det ett öde som drabbat många ägare av Epor.

Trident

Min gode vän Lennart som lånade ut sin Rob North Triumph till mig och därigenom lyckades hålla min gnista vid liv uppe ett år till angående racingen skickade denna bild. Det är ett elände att vara så storväxt och ståtlig som jag är, cykeln är inte liten men det ser så ut när min figur har grenslat den. Tänk om man vore lite mer petit, då skulle det kunna gå riktigt fort. Om det inte vore för söndagens årsrace i 750 på denna hoj så skulle det år varit helt förlorat för mig, då gick det faktiskt lite fort. Lennart har förövrigt inte anmält sig till Nonshinedagen vilket ca 10 st andra har gjort men han kan nog få ett wild card om han missar respiten.

Lördagen den 10e November Nonshinedag



En annan fransk finesse

 Ett mindre intresse för besök i Gisslarbo enligt föregående inlägg har visats. Vi satsar på den tionde november som årets officiella Nonshinedag och ska försöka rodda ihop ett dagsprogram som ska intressera motorburen ungdom. För att hålla koll på vilka som kommer så anmäl er till mcskrot@telia.com med namn och annat som kan behöva vetas. Har inte satt något maxantal men hur många som helst kan vi inte ta hand om på en gång så det kan finnas anledning att vara rapp i vändningarna. Om ni ska vara kvar på middag så gäller skjorta och kravatt.

Förfrågan

Leve Frankrike och Moto Martin

Har en undran om ni som läser denna blogg skulle vilja komma och hälsa på oss i Gisslarbo. Upplägget skulle bli ungefär så att vi skulle ljuga om ditten och datten, kolla på skroten, kika på hojar, fika, ha ett ytterst lärorikt seminarium om tändstift, ljuga lite mer, ta en öl eller två, äta en middag, ljuga ännu mer, osv osv. Vi skulle eventuellt kunna fixa en slik dag om tillräckligt intresse finns. Har tidigare när vi bodde i Huddinge haft förarmöte under liknande former men nu bor vi inte där längre så nu kanske en Nonshineträff skulle vara på sin plats. I november skulle detta kunna tänkas hända och om du tycker detta vore kul så hör av dig på ett eller annat sätt så ser vi om det kan bli verklighet. Fruar som läser detta får även ta med sina motorointresserade män, lika gäller för herrar som önskar medta fruar.

Drott Rudge Hulster

Fortfarande är min lekamen satt ur spel så annat får skrivas om än byggandet av snabba knarrar.

Tog lite foton i Butbro för ett tag sedan. Hittade exempelvis en sprillans Drottlåda för ämnad 1000-meter och isracing. Detta är riktig mekanikporr, magnesium och svenskt stål i en vinnande kombination. Har en bekant som drömmer om en slik växellåda.

På tal om det så i en annan hylla ligger den topp Rudge halvradiella topp som användes som gjutplugg till de toppar som hamnade på en Knucklehead som monterades i en ram som som senare blev en hel cykel som vann VM i hojbyggeri 2007.  

På en  bänk hittades en 1930 500cc Rudge i perfekt skick. En i liknande perfekta skick brummade jag runt med lite då och då i tjugoårsåldern på grusvägarna runt Finspång. Fantastisk på löst underlag då tyngdpunkten är mycket låg men sparkade tillbaka ibland pga brist på bakhjulsfjädring, toppade ca 130-140 på långrakorna, då lever man. Pappas 4R minns man med glädje, 4R= Runes Röda Rostiga Rudge

Frän båt, finns det?

Javisst finns det det. Eftersom det inte blir så mycket gjort i väntan i min väntan på bättre tider så får det skrivas om annat. Båtar är inget som får mitt hjärta att banka fortare, känner absolut inget behov av att äga eller åka båt eller på annat sätt vara delaktig i båtlivet, som färdmedel när bilen ska med till Finland är färja acceptabel. På det lokala museet finns det dock ett flytetyg som ändå höjer pulsen en aning.

 Galosch kallas dessa populärt tror jag, den här båten har vissa formmässiga kvaliteter som är svåra att ignorera.

 König är i min värld känd som motor i sidovagnsracers samt en och annan soloknarr, Kim Nemcombe blev silvermedaljör 1973 postumt med en König i 500cc. Det ryktas om att det egentligen är en båtmotor men så illa kan det välan inte vara.

 Franska racingtändspolar, Ducellier. Såna hade Esso i sin McLaren.

 Här kan man vila sig bekvämt, soliga dagar kör man på rygg då och då så brännan blir jämn.

Klockan som visar farten ligger nog med på topp tre över snyggaste hastighetsmätare någonsin.Varvräknaren ligger inte med på någon slik lista, fin dock på ett tyskt sätt.

Nåväl, båten var frän, kul att se men inget jag vill ha, hade det varit annan puffra än König hade endast mätaren kommit med på denna webbens avigsida.

CB77

Hittade denna cylinder och topp i hyllan, kommer från en Honda CB77 305cc. Det finns en mindre variant på 250cc som heter CB72 samt en större på 750cc känd som Laverda 750SF. Om du är intresserad av en slik cylinder och topp till en 77a så avyttras denna gärna.
Gårdagens kalas var trevligt men Lasse dansade ej när vi där. Skulle SM-titlarna räknats ihop bland besökarna hade nog tresiffrigt belopp närmats.

Barnsligt glad

Tänka sig, igår försvann den sista griningheten på ett nafs. Sidovagnsfantomen Ludde från Hedemora skickade en beställning på 2 st skjortor i hop med ett handskrivet brev om mitt kryapåande. Detta ihop med Fernandos paket berör mig och min fru, även om Paula fortfarande har åsikten att racing är något som andra kan hålla på med.
Har förövrigt sålt 7-8 skjortor de senaste veckorna utan att själv ha agerat aktiv säljare.
Ikväll ska vi på femtioårskalas med benämningen "Sista racet" Lasse Gladh, Sandy Berlin och ett par stycken till har alla hoppat över till dödsidan vilket kommer firas på Söder Mälarstrand i Stockholm, 300 personer kommer klämma i med "ja må de leva", start kalas med många ljus. Det bästa är att vi äntligen få se Lasse dansa, han har utsetts till discokung på Bobbadillan och är mäkta stolt över det och vår nyfikenhet är enorm.

En man på resa

Har denna dag farit fram med den mäktiga Fiaten på småvägar mellan Kolsva och Finspång. Normalt åker vi den tråkiga snabba vägen via Norrköping men idag kördes det smått över Vingåker. Det är verkligen en lisa för själen att fara fram utan stress genom de svenska höstlandskapen i vackert väder, rekommenderas.  

 Ni som har åkt vägarna kring Hjälmaresund eller kört förbi Kungsör känner igen kalklinbanan. Att den slutar i Köpings hamn vet alla men var den börjar är mer mystifikt. I skogen mellan Julita och Vingåker hittades starten i dag.

 Då en skylt med texten Kalkbrottsutsikt dök upp på vägen bromsades det raskt in efter en snabb flukt i backspegeln innan högersvängen togs med fart. 1 km senare dök den mest vidunderliga vyn upp på en mycket fint anordnad rast och informationsplats. Om du är i krokarna så tveka inte, det är mödan värt att fara dit. Helt klart en mäktig grop som har grävts, fyra mil linbana senare lastades det upptagna av i Mälarhamnen efter att ha korsat Hjälmaren på sin resa

 Själv blir jag alltid glad om en Dumper siktas, inte för att det är något som intresserar mig men känslan av att vara liten påminns jag alltid av. Just ett fordon som en Dumper var det fränaste som överhuvudtaget gick att föreställa sig i en viss ganska låg ensiffrig ålder. Det ska egentligen vara en gul med 6 hjul men om jag som vuxen skulle se en som den på bilden skulle även den äldre varianten bli glad.

 Konst fanns det med, ca 20 styck målade korgar som har ingått i "Världens längsta rörliga konstutställning"

Upp och ner

 Idag kunde bilen lastas ur, eller egentligen var det Paula som gjorde det och jag tittade på. Kunde göra en haverikoll på Bakkern och det som behövs nu är ny kåpa, glas, vänster gaffelben, styre, samt arbete. Lyckligtvis har ramen klarat sig, det är bra då det är en avancerat sak som inte lagas i en handvändning. Förgasarna är fulla med sand och senare isärtagning får visa om motorn måste isär. I så fall kommer jag bli riktigt grinig. Puffran gick förövrigt som kulor och krut, helt tom under 8000 varv men sen funka den bra. Notera nya färgsättningen med italienrött och slickssvart, tog inte lång tid att få dit den kombinationen. Det var hur som helst där vi blev träffade in i esset.

Fick ett paket med posten idag som muntrade upp. Min portugisiske vän Fernando Martins skickade lite gott från sitt hemland. Godis till barnen, portvin till de stora samt olja till hojarna. Hedersman denne portugis, ska nog bygga en hoj som funkar i Portugal och köra där i stället. Om Fernando kommer till Gisslarbo och hälsar på ska vi diskutera det ämnet. Tackar mycket för denna gest, uppskattas enormt.

Veckans dekal

En gång så sponsrade Spinnin Wheel VM-ekipage. Det funkar inte längre, nu sponsrar vi classic racing, om det blir VM i det så ska vi fundera på att ta upp tråden igen och synas i hela världen.
Sen tycker jag att ni ska tipsa era kamrater om denna webbens avkrok så jag får en egoboost, det behövs just nu.

Egli Vincent

Detta är en gammal bekanting i Grandellfamiljen, min far handlade denna ram från Andy Sidlow för ca 10 år sedan och skulle bygga sig en Egli Vincent men projektet blev till sand och rann ut. Såldes sedan till Stefan som nu börjar bli klar med knarren, blir lite ovanlig då en Cometsnurra nyttjas istället för de mer vanliga twinnarna. Rejält påställd och uppblåst till 636cc kommer ge bra varvtider trots bristen av hjälpcylinder. Är tänkt att denna cykel kommer gå igenom olika faser och detta är fas ett som innebär fungerande hoj. Som cafe racer är en 1000cc Egli svårslagen i utstrålning men denna kommer nog väta en och annan trosa med.

Skaderapport

Tillbringade gårdagen i den svenska sjukvårdens käftar. Först till akuten i Köping som inte var intresserade då det var i lördags jag slog mig. Blev skickade till vårdcentralen Kolsva där emottagandet i receptionen var det bästa och mänskligaste som jag någonsin upplevt och det är onödigt många ställen som har testats, dagens höjdpunkt. Efter det remiss till akuten igen och denna gång valdes Västerås som snabbt skickade mig på röntgen men sen tog det stopp. 5-6 timmar senare lyckades jag tjata till mig en läkarundersökning som gick sådär då de ville titta på min axel men det är inte den som felar. Troligen var det inget större fel på mig så vi väntar och ser om det går över. En viss förbättring har nog infunnit sig trots allt och om en vecka är min lekamen säkert pigg och rask igen.
Är fortfarande grinig.

Fint väder, skitdag

Lyckades komma i tid till Sviesta på morgonen, solen lyste, Bakkern startade, första passen kördes och fjädring fick börja justeras då den var klart mystisk i sitt uppförande. Efter skruvande på rattarna bak så blev de bättre och bättre och lite mer tempo kunde dras upp, kallt i asfalten som det var samt ovanan med att ha så mycket effekt gjorde att jag skyndade långsamt. Min tanke var att det skulle kunna läggas ett par snabba varv de sista passen men tyvärr blev det inte så. Klas på sin ESV RD350 som han vunnit cupen på och jag på Bakkern for runt och mysåkte i lagom långsamt tempo som ökade lite varv för varv. In i esset så blir Klas ombromsad av en alltför hårt satsande Formulaåkare, olyckligtvis så ligger jag framför Klas och blir torpederad vilket innebär vurpa för oss båda. Cykeln klarade sig skapligt, nya kåpor och ett gaffelben så funkar den igen, hjälmen blev kass, stället likaså. Själv kan jag med nöd och näppe röra mig men inget är brutet men ont som fan har jag.
 Blev jävligt grinig över detta och är fortfarande det, banträff är inte tävling och att köra som en idiot tjänar ingen på varken på träning eller tävling även om det kan kännas mer befogat under race. Trots att Klas och jag körde lugnt så kanske tanken att börja bromsa om oss båda samtidigt in i esset inte den smartaste grejen då vi inte bromsar speciellt tidigt. Hade vi kört i riktigt tempo hade inte detta hänt då vi knappast hade blivit ifattkörda men det var inte riktigt tanken med denna dag.
Har en riktig glimt ur just nu, ska fundera lite mer på detta med racing, de senaste vurporna har oftast varit pga omständgheter som inte jag själv kunnat rå över utan vållade av andra. Jag kör så säkert som möjligt, aldrig riktigt fullt utan med marginaler, när jag var yngre så gick det på fullt och då var det värt det men inte längre, det som är mest värt nu är att åka hem med en hel kropp. Har endast kört på gränsen/fullt (Jurva förra året i 500) en gång de senaste 12 åren och det ska förhoppningsvis inte upprepas.

Element?

Hittade denna i en vrå igår, vad är det, är den farlig, är den bra, hur funkar den osv. Obs fiskerullen vets vad det är.

Kawasaki Heavy Industries

När man försöker leta reda på fräna superbikes från USA så dyker även annat upp som är visningsvärt.

Snart är det is igen och isbana ska köras. Jag och många med mig har en teori om att en jänkarspeedwayknarr skulle vara ett effektivt fordon att utföra slika aktiviteter med, en hejdare fram och 350 st finska dubbar i varje däck sen kör borde det bli perfekt. Kawasaki 250 trackern är nog snyggast hittills, habegär infinner sig genast. Har en liknande isprojekt på priolistan byggd på äldsta Elsinoren men utan vettig verkstad blir inget gjort i den riktningen.

 Linjerna på denna racer är inte att skoja med även om de ska ha blivit uppritade på en servett. Byggd i USA som reklampelare för den 440cc tvåtakts slädmotor som var en ny grej det året. Gick fort och slog nästan ett varvrekord på första testet, planer fanns för produktion och enmärkesserie men det rann ut i den berömda sanden. Endast en blev byggd.

Som en stor gocart, stel bakaxel, tvåtakt.

Numero viisi

Dekaltrimmat med femmor och SW-dekaler, nuffran valdes med omsorg, det var den jag hade flest av. Har även spänningssatt knarren med nytt batteri. Vi har en massa nya torrladdade batterier som visserligen är gamla men funkar fint. Det uppstod ett problem med det då jag inte hittade syra och detta är en vätska som är högre straffsats på en knark vid otillbörlig handel. 25000 kr i böter är vad en handlare får om han släpper ut en skvätt till en behövande racermotorcyklist. Som tur var gick det att komma med batteriet och få det påfyllt, Vesa min utmärkte granne fixade detta åt mig. Nu borde den starta men ska nog ta med ett extra i alla fall. Nu är det bara en sol över den Linköpingska lördagshimmelen som saknas.

Engström

 Var och hämtade lite pryttlar hos allas vår vän Urban, för oss vanliga är han en skön snubbe som snackar mycket och bygger fräna hojar. Det finns en helt annan falang av människor som ser honom på ett annat sätt än vi de rättrogna gör. I det blad som hittades bland de kartonger som for med hem från Sparreholm fanns denna förklaring om hans person. Språket påminner om det som ibland kan höras i P1 och som alltid får mig på gott humör, man riktigt känner hur de tar i så de skiter på sig i sin önskan att vara verbala till överdrift. Cartesiansk världsbild.

Fanns även en kaffemugg och kakfat med i samma låda som vittnar om sötebrödsdagarna som var sommaren 1994.
Förövrigt ska jag till Linköping i helgen och ännu finns det plats att pilla in någon liten del till i skåpet så om du behöver något så fråga.-