Styrdon

Stor kille håller i höger, liten räka vänster.

Har idag fått ihop nya ljuddämparen, skulle kunnat ta med en bild på den men det skulle mest ha blivit en reprisering av gårdagens inlägg. Lät mindre vid provstart.
Eftersom jag trots goda gener inte är skapt som en racerförare (mamma säger att pappa måste varit otrogen) så är det svårt att få plats på knarren, hade konstigt nog kvar de styren som användes för många, många år sedan. Med konstigt menas att cykeln såldes med dessa men styrena kom tillbaka från Lavérs, sen har de lånats ut och även då återkommit, mest konstigt är att jag inte har sålt dem då clipons är enkla saker att nasa. Nu kommer jag inte använda dessa så länge men för test passar de bra men det styre som är höger på bilden väger bokstavligen dubbelt så mycket som det gamla till vänster. De som kommer sitta där när flaggen går i Falkenberg kommer vikta in på avsevärt mycket mindre än båda dessa modeller.
Imorgon är det marknad i Västerås, börjar 14 00 , kommer kanske åka dit.

Tystare

Har fått ägna de senaste kvällarna åt annat motorcykelarbete samt barnläggning så det blir inte mycket gjort med väsentligheterna. Snodde ett par minuter mellan demonteringarna åt att fila lite till på nya dämparen, har beslutsångest angående längden men börjar långt och hör efter hur det låter. imorgon borde det bli klart om inte annat kommer emellan.
Nu ska barnen sova.

Värsta bästa klubben

Likt Broder Tuck på julafton kan jag glädja mig åt återbäringen. Kolsva MS som jag kör för återbetalar delar av startavgifterna på tävlingar som klubbmedlemmarna ställer upp i och nu har jag fått det. Har fått någon mindre ersättning förut av Svemo för bra resultat när det kördes SM och något resebidrag men detta är lite mer, gentilt.
Har bloggat om detta förut någon gång, ni som har en lokal klubb som går att köra för, gör det.

Olaga intrång

 Händer att det blir nån pinal över från mina oavslutade projekt ibland. Men den här var faktiskt över redan från början, köpte en packe braohaprylar till ett projekt o där ingick den här som inte var lika bra o ha med mina mått. Annonserade på den stora sidan, utan framgång, så den fick gå i ide i friggeboden. Med vårsolen gjordes ett nytt försök, o se! Nu hörde en kille från Umeå av sig. Detta innebär inte bara ett tillskott till min ekonomi utan också att jag inkräktar på Skrotbaronens domäner, handel med beg MC-delar via försändelser. Väcker en viss oro att "The Batphone" ljuder med en missnöjd chef i andra änden... Nå, den risken får jag väl ta.
 Eftersom barnbarnet var på besök när jag skulle packa denna för frakt tog jag tillfället i akt att redan nu försöka påverka gossebarnet i en sund riktning. GAFFELBEN. GAFFELBEN TILL NORRLÄNDSK STUNTHOJ. Ljudade jag tydligt och hoppades att han skulle härma. Min bättre hälft, gossens mormor, här mest känd som Hundförerskan, förklarade tålmodigt att det nog är ganska svåra ord när man är fem veckor...
 Ödmjukt

Klang i maskin

Har nog inte nämnt att den utlovade starten av Hondan gjordes då den utlovades förra fredagen. Rullade upp den i min ovanligt stora startapparat och försökte få i gång knarren, stendött var det. Gissade att jag hade satt tändpickupen ett halvt varv fel så att den gnibbade på fel varv och justerade om den, fortfarande dött. Försöker igen och noterar att kedjan verkar fara åt fel håll, Lasse som har kopplat in maskinen trodde nog att cykeln skulle backas upp för då skulle det funkat. Kopplar om kontakten så att det den står på framåt vilket gjordes i handsken med lite hjälp på telefon av Vesa som är en hejare på allt möjligt, ringde först Lasse som berättade hur detta arbete skulle utföras men med tanke på resultatet av hans första inkoppling ansåg jag honom som icke trovärdig, Vesa sa samma sak och han gick inte i skolan den dagen som det utlärdes hur man gör fel så han troddes det fullt på.
Provade att starta igen och det var lika dött som förut, snurrade tillbaka tändplattan 180 grader till utgångsläget och sen small det igång direkt.
Efter lite stroboskopsjobb så var det klang i maskin och en icke planerad tur gjordes, efter det var Grandell glad, om den gick bra, skulle nog tro att den går mycket bra.
Tänk om det varit en tvåtaktare som min Suzuki, då skulle den ha hoppat igång fint baklänges, sen skulle den ha justerats så den lät fint, sen skulle jag ha blivit överraskad.

400 gram

 Hade glömt att fixa framändan, svarvade skivan den rak och borrade lite hål i går morse, minus 170 gram.

 Eliminerade en mutter med en insatsgänga och med lite Apriliaskruv så blev det 20 gram mindre. Den största vinsten gjordes på framaxeln, en kombo av Kawasaki och Yamaha lättade bort 220 gram.

Slutligen nya belägg, sintrade Premier för snabba stopp.

Vance and Hines

Vilka killar, Terry Vance och Byron Hines, jobbade hos Russ Collins som hade jättestor och framgångsrik trimfirma, RC. Russ själv är nog mest känd för Atchison, Topeka and Santa Fe som hans tremotoriga Honda top fuel knarr hette, sök på nätet och låt dig imponeras.
Terry och Byron skruvade och körde RCs grejor men bestämde sig för att öppna eget och det gjorde de nog rätt i.
Igår i Stallarholmen var det så tursamt att jag hittade en isärplockad V&H dämpare med helt skal för det moderata priset femtio kronor. Om det inte varit så tursamt hade det ståtts och tillverkat i stort sett samma grejor den kommande veckan. När Hondan byggdes användes just en sån dämpare som bilden visar som utgångsläge, den har sen dess ersatts av en avsevärt mycket större burk med ett jättestort hål i, den är ganska kass på att dämpa ljud har jag men konstigt nog inte decibelmätarna noterat. Nu kommer det bli tystare och förhoppningsvis snabbare då det enligt mina illusioner och teorier ska vara ca 200mm mindre sträcka mellan ventil och mynning än vad det var med jätteburken. Tråkigt nog var den gamla stora dämparen lätt som en plätt så vikten kommer nog inte minska.

Handlingskraft

 Klev upp i ottan och åkte till Viksta och lyckades ta mig dit innan den stora ruschen, träffade där min nyfunna vän Johan och slog följe med honom. Han köpte en extrasnygg AGV-hjälm och jag handlade diverse annat som exempelvis träfordon till Paula.

 Tillbehörshjul från en chopper, Campainspirerat med miniskivor, vet ej märke på fälg men den är snygg, notera asymmetrin på ekrarna.

 Åkte sen till Stallarholmen där två Honda CB125 tankar hittades, K5. Dessa är lättsålda, snygg och nätt tank eftersökt av många.

 Innan avresan till Sörmland hanns det även med att hitta en extrafin pinstripad läderportfölj, alla började prata bandy efter det men mitt intresse för den sporten är inte ens ringa. Den sjuarmade köptes ihop med cykeln på nedersta bilden.

 Tillbaks till Sörmland igen så slösades 10 kr bort på en spectradekal som nu pryder skåpet, dock på insidan då jag inte bara är dryg utan även blyg.

 Cykeln var som alla förstår svår att motstå, Kawasaki KH125 var så billig så den fick även den åka med mig hem, motor i delar på sidan om.

Bra dag, inga storfynd men utöver de som avhandlats på bilderna gjordes nog kanske 5-8 stycken småaffärer till. Ska nog försöka handla lite mer i fortsättningen istället för att nasa.

Luststyrd

Utomhussäsongen för skrotmarknader började "på riktigt" idag med Vikstamarknaden, borde väl varit där. Strängnäs hojmarknad gick av stapeln idag, inte varit där på fler år så man borde väl åkt dit. Bruksbilen är fortfarande halvlagad sen jag påbörjade lite service/reparationer förra helgen, borde väl gjort klart det. Köpte en gammal hoj härom kvällen, borde väl börjat pilla lite på den. Men kanske har jag småningom tagit till mig lite av den vishet som finns hos de gamla missbrukare jag hänger med på förvärvsknäcket. Kanske börjar jag helt enkelt bli lite vuxen. Jag gjorde helt enkelt det jag hade lust till. Återigen en fin förmiddag vid Vanbo crossbana.

 Ödmjukt

Inte riktigt hundra

Kunde inte låta bli att hänga på kåpan och allt annat så att resultatet av viktbesparningarna kunde summeras.

Startvikten var ca 101,5 - 102 kg och nu väger den in på 99 kg. Cykeln är alltså två och en halv procent lättare nu, vikten är utan bensin men annars komplett inklusive batteri. Det går att fixa två kilo till men det kostar lite pengar, ny kåpa och titan i pipan, sen efter det så kostar nästa kilo avsevärt mycket mer.

Provsatte även cykeln och den är trång, kommer behöva snida ihop nya styren och flytta pinnarna, sen blir det bra.
Min son Joel är född 1999 och får till allas utan hans egen förnöjelse höra ibland att han inte är riktigt hundra. Har en kamrat som är stockholmare och håller föredrag runt om i Svea rike, han brukar starta sina föredrag på bystan med skämtet om att han inte borde kallas nollåtta utan nittionia, avväpnande och välfungerande.

Läckage

 Hondatanken har faktiskt jag gjort en gång i tiden, fick öva på att svetsa aluminium i veckor innan det kunde bli en tank. Just svetsning är en grej som inte är lätt för mig, har varken känsla eller talang i ämnet. Efter hårdträningen förra gången funkade det skapligt men då en annan grej skulle fixas i alu ett par månader senare var det som om allt var glömt.

 Läckaget är mitt på en flat yta, tror att det svetsades dit en skvalpplåt på insidan och det är säkert den som är boven i dramat. Vill även minnas att sprickan fanns där redan 2007 men nu ska den vara bort.
Började kvällen med att syna Youtubes svetsklipp för att försöka komma fram till en bra inställning av maskinen, tittade nog på för många experter för det blev lite snurrigt till slut. Knatade istället ut i smedjanoch testade själv och fick till en del riktigt fina strängar blandat med den andra sorten.

När det var klart så plockades tanken fram och arbetet påbörjades, om det gick bra, nä, om det blev tätt, hoppas det. Den avsevärt mycket större kylytan på tanken plus skvalpplåten krävde mycket mera ström än vad provbiten som låg tätt på bordet krävde, skulle jag inte vara så kass på svets så skulle det inte varit något problem.
Imorgon ska det provstartas.

Reklampaus

 Eftersom tändningsarbetet fortsätter och det blir lite väl många slika inlägg på raken är det dags för reklam.

 Vi har bestämt oss för att sälja ut våra verkstadshandböcker som är många och från tillverkarna själva. Har haft lite svårt med detta beslut, tiden det har tagit är över fyr år men då jag själv i stort sett aldrig använder verkstadshandböcker blir det lite dumt att binda upp sig på att det är bra att ha.

 Finns även reservdelsböcker med sprängskisser och artikelnummer, de gamla som är lite äldre än den GL1000-boken från 1975 på bilderna är riktigt vackra.

Kolla vad du har i garaget och bilda kö.

Det funkar

Gnista

Det är inte utan att man känner sig lite duktig, tjuvkopplade lite idag och fick fram gnibbor så det bara sprakade om det. Nu hoppas jag på att det ska bli lite tid över så det kan göras på riktigt, senast söndag kväll ska den vara klar för test annars blir det till att skämmas.
I helgen är det förövrigt marknadsdags, allas favorit i Stallarholmen och även Viksta, har en plan om att hinna med båda.

Den lille elektrikern

NEC-prylen är en CDI från en Honda CX500 Turbo, pickupspolen kommer från samma plastback. Ska försöka få ihop en tändning av detta som lirar istället för de brytare som satt monterade förut. Förra gången jag ägde knarren var det monterat en Ignitortändning vilket är en bilgrej som ersätter brytare men vid återkomsten till Grandells verkstad var den borta.
Idag har det plockats ihop lite delar, har svarvat ner plattan till rätt diameter, mätt och försökt klura ut vad kablarna är till och just nu finns det i alla fall en tro hos mig att detta kommer funka.
Skulle kunnat sätta tändningen på vevaxeln men Scitsuvarvräknaren är av den modellen som vill ha gnibba varannat varv och det är ju fint att kunna behålla den. Sen går det ju åt hälften så mycket kräm under ett race så då borde mindre batteri kunna användas.
Lika/liknande boxar finns på CB 650-750-900-1100 och CBX1000 men är då tillverkade av OKI, en sån skulle knappast hamna på min Honda, de är finfina grejor för en som livnär sig på att sälja gamla motorcykeldelar.
Fortsättning följer.

Bidrag från Häradsvägen

 Saknade topplockspackning men gissade att den gamle Honda CBX Superbikeföraren Willy Malmgren borde ha en sån då han kör med 305cc i sina puffror och då blir originalaren över, min gissning var korrekt. Willy stoppade fort ner den i ett kuvert så arbetet kunde fortsätta, tackar för detta.

Packningen passade med cylindern men inte mot toppen, cylindern har inte heller passat mot toppen förut men den är moddad för att göra det och likaså fick packningen gå samma väg.
Har idag plockat ihop det mesta av motorn och det krångliga är gjort, kammen står rätt enligt spec för första gången någonsin, den har alltid varit ett par grader sen tidigare för att gå fritt på insugssidan.
Hittade även utmattade inre ventilfjädrar som byttes mot andra från en Suzuki 1100R. Tror att motorn kommer gå som kulor och krut och om den inte gör det så kommer insuget plastas då det enligt min lekmannamässiga åsikt är för stort ungefär i mittemellan förgasaren och ventilerna.
Det som ska dit i veckan är tändsystem och säkert en massa andra pryttlar.

Idolfoto med autograf

 

740

Sätermannen hade i morse en filosofisk stund strax efter uppvaknandet. Jag insåg att min kropp är väldigt lik en ungdomskörd Volvo 740... Det mesta funkar, men man måste ha haft den ett tag för att kunna de trix o knep som behövs för att få gång på vissa funktioner, man måste också ha haft den ett tag för att inte längre tycka att det är ett problem att vissa grejer inte funkar ens med trix o knep. Å förvisso känner man själv viss stolthet över modifieringarna och egenarterna som gör att den är speciell o ganska ball, men för den utomstående betraktaren är det kanske lite lättare att se det sunkiga än det storslagna?

Grunden till de filosofiska grubblerierna var förstås att sviterna efter förra helgens crosslek och gårdagens löprunda ännu inte helt hade lämnat min kropp i morse. Nåväl, beslut togs ändå att min gamla kropp, likt en gammal bruksbil, också den är avsedd att användas o likt en gammal bruksbil tuffar det också på ganska så pålitligt även med vissa skavanker. Alltså bar det efter den mycket snabba överläggningen med mig själv iväg mot Vanbo crossbana. Ett beslut som fick allt att kännas så bra!
 Ödmjukt

Upphittat

 Letade länge efter mappen med mina noteringar om XL250 som fördes när den byggdes 2007, det visade sig att Lasse hade den. Ovan kan ni se resultatet av bänkningen, strax över 28 hästar på bakhjulet. Om bänken sen var en glädje eller dystervariant är svårt att veta, alla innehavare av bromsbänkar brukar berätta om att just deras ger låga siffror. Norska bänkar däremot ger bra resultat, en konkurrent skulle ha 67 hästkrafter i sin Honda, min Honda gav 51 vid test, ändå körde jag om norsken på rakan, skumish.
Bänken som användes vid testet av tvåfemtion var nog en glädjevariant, ska även vara så att en moppe har testats i samma maskin med 18 pållar som resultat, kan det stämma.

Även kaminställning och ventilurtagsfräsning var avklarat.

Mexikansk verkstad

 Gårdagen ägnades åt att reda upp i pannrummet, lyfte in fräsen i höstas och efter det har det varit som det har varit. Nu är det lite mer ordning, men knappast klart, en dag kommer det bli det, eller inte.

 Fräsen som antagligen har ett mörkt förflutet då den är tillverkad i Tyskland 1943 har en finess som inte är så vanlig men ack så bra. Det går att mata fräshuvudet upp och ner som på en vanlig bänkborrmaskin, tror att det kallas pinodmatning. Normalt när ett jobb som exempelvis fräsning av ventilurtag ska göras så behöver kolven som ska bearbetas spännas fast i rätt vinkel men här vrids hela huvet, förenklar avsevärt. Visst skulle just detta jobb gå att göra i en helt vanlig fräs men tänk att det skulle vara ett hål som ska borras snett i rätt vinkel så blir det enklare att uppskatta finessen.

 Granlundare är grejor som funkar bra i många lägen, 1,1 mm togs bort på insugssidan och 0,8 på avgas.

Du kanske noterade att en svarvchuck användes som skruvstycke, minst tre anledningar finns till detta, saknar ett maskinskruvstycke, har en fyrbackschuck, det fungerar utmärkt för detta jobb.
Gjorde även en hylsa för fastspänningen av kolven, Honda XL250 originaldel förövrigt.
Slutligen så är det skönt att meddela att allt gick bra, om jag hade lyckats fräsa sönder denna pistong på ett eller annat sätt så skulle jag nog lagt ner projektet, i alla fall för i år.

Three Bond

Detta är samma packningsgukka som nästintill valfri motorcykeltillverkare använder, heter då exempelvis Yamabond, Hondabond, Kawasbond eller Ducatibond om du vill vara lite europeisk. Svårt att hitta i Sverige och efter en bra stunds sökande på nätet ringdes Niltan på Stuvstamopedservice upp. Förra tuben handlades där och nu 5-6 år senare kunde en ny inhandlas i samma välsorterade butik, tur att det finns mopedister. Nu kan lillhondan komma ihop, förhoppningsvis tätare än förut.

Spricka i fasaden

 Kollade på den gamla kolven som har suttit i Hondan sen jag satte dit den för kanske 7-8 år sedan och kan nog säga att ett år till hade den inte fixat.

Under kolvbulten är den sprucken rakt igenom, det hade slutat med knas om jag provat vidare med denna. Annars så har det mätts ventilspel mot kolvar och vevaxelvinklar så jag blev alldeles tossig, jag som inte ens kirrar höger och vänster ska fixa allt detta, särskilt svårt är det när kammen ska vridas, bästa vore om tanken helt övergavs och allt förlitades på chansen. Då skulle en bli glad när det blir rätt istället för besviken när det vrids åt fel håll igen.
Imorgon ska det försökas fås igång på min tyska fräs så urtag för ventilerna kan fixas.

Dagarna går

 Det är inte så att all min tid kan tas upp med byggande av racerknarrar, fick exempelvis starta vår Agriette för fräsning av potatisland. I med ettan och kvarts gas och 10 minuter senare var det klart. Vad trean med full kastrull ska vara bra för kommer jag ta reda på en annan gång.

 Gisslarbo har även fått nya invånare, äggkuvösen har idag levererat 4 kycklingar och det kommer nog ett par till i natt, alla är hönor hoppas vi. Notera att en vill ut på bilden, Stella och Doris har döpt pipparna till Molly, Holly, Polly och Dolly, de verkar tro att det är papegojor vi fått. Det där med ägg är annars för jävla underligt, inget av det som kommer ut när de kläcks finns i äggen då jag knäcker dem, trolleri.

 Gjorde även klart cylindern till Hondan, Planade den i svarven, skulle sen glatt väga den får att pricka av ett par gram till, 1,5mm större borr borde väga ca 150-200 gram mindre men skit blev det, annan modell på yttercyllen gjorde att den förväntade glädjen försattes i knasläge, plussar vikten med 150 gram i stället. Aldrig blir det bra, nu försöker jag ställa in kammen, det är krångligt, kommer sluta med att jag behöver fräsa ur nya fina kolven gissar jag.

Växelpellen

 Hittade en finfin växelspak från en Aprilia som passade som en vante på XL250. Notera att den går att finjustera längst ut om det vrids på gummit, trodde att detta skulle bli en grej som jag skulle få smida ihop själv då kraven på den var en rejäl utböj och extrakort. Honda NSR125 brukar vara en bra donator av växelspak den det är en av få i aluminium med splines, Jag hade nog fått använda en stålspak då den hade behövts svetsas och då det visserligen är en möjlighet för mig så undviks det gärna i alu då det är stor chans för knas då det ska TIGas i det med mig hållandes i utrustningen.

Detta är vad som ersattes, gjorde den med länkage 2007 då min gissning var att det skulle finnas behov för att ändra på om ettan skulle vara upp eller ner. Nu blir den upp, som den ska vara.
Sparade strax över 200 gram på detta, har även pillat med oljepluggarna idag vilket gav 50 gram till, ett kvarts kilo är inte illa..

Lokala marknaden

Har idag besökt marknaden i Köping, hittade en lastbil till Paula och en bok. Bokhandlaren undrade om jag hade en sån knarr som är på omslaget, när han fick ett nekande svar så såg han lite undrande ut men påpekade att en dag skulle nog även en somn som jag kunna ha råd med en sån, hade inte hjärta att berätta om att vi har skruvat isär tre mer eller mindre fungerande Yamaha XTZ 750 super Gonorré de senaste 3-4 åren.
Annars var det som det brukar vara på denna tillställning.

Plötsligt händer det

Verktyget på bilden är en bra idé när pinnbultar eller annat cylindriskt ska tas bort. Just en bra idé är något gällande denna grej, idag var första gången det funkade, har försökt många gånger förut på olika bultar men misslyckandena har varit lika många som försöken. Troligt vis var det för att det engelska stålet är så mjukt och fint att det för en gångs skull funkade.

Bloggarglädje

Att skriva denna blogg kan vara lite betungande ibland, ofta går det av sig själv men inte alltid. Målet är som du kanske förstått att få ut ett inlägg var dag, det ska vara så att när du kikar in på denna webbens baksida så är det inte samma visa som igår.
Det ska visst gå  att få in lite deg på skrivandet om det upplåtes reklamplats men det känns sådär och min gissning är att det inte blir en så stor bulle. Kan faktiskt tjäna en slant ändå ibland, har sålt ett par knarrar via denna sida fast antagligen kostar den mer för det har även kommit erbjudanden om köp som varit oemotståndliga i både stort och smått. Säljer även en och annan T-shirt och hoppas kunna sälja slut snart så att en ny variant kan fixelixas, tuffare och snyggare kommer den bli.
Sen finns det en annan fördel som nog är den största, nya bekantskaper har knutits och det är mycket värt. En bekantskap som kanske inte är så ny för mig men aldrig varit en aktiv sådan före Nonshine har skickat ett brev med handskrift och extrafint innehåll, glädje är att få ett slikt kuvert i brevlådan. NH dekalerna hoppas jag bringar avund hos er alla, ska försöka hitta mina broschyrer från samma firma så de kan ligga ihop, sen kan jag någon gång då och då ta fram och titta förnöjt på dessa och må lite bättre.
Tackar tusen gånger för detta, inte bokstavligen det skulle bli tradigt men ändå i tanken.