fredag 7 april 2017

Inte kunna låta bli

 Gileran på Hockenheim var för bra för att låta bli att ta hem den så efter hårt prutande med en italienare om en italienare så kom vi överens. Han sa ett pris, jag sa ett annat pris, han sänkte med 100 euro, jag höjde inte, han sänkte lite till, jag höjde inte, han svor och drog av 25 euro till, jag sa att jag skulle gå en sväng runt och fundera på det om han inte ville ta mitt bud, han svor mer och sa att gör det, jag vände på klacken och hörde ett okay på italiensk engelska, vi skakade hand han svor högt vände och gick men kom direkt tillbaka med ett grin på läpparna och gratulerade mig för ett bra köp.
 Har inte provkört den ordentligt men tror att den behöver rensas i tomgångsmunstycket/hålet innan den går riktigt rent. Det lilla som ändock körts på marknaden lovade gott.
Underbar grej detta, tyvärr kommer den nog säljas tids nog, har inte riktigt råd med att göra annat.
Fortsättning följer.
Broschyren är från det gyllene året 1972 så det är nog Gileran med.

3 kommentarer:

  1. Vá, prutar du? Du brukar ha åsikter om när jag prutar...

    SvaraRadera
  2. Du prutar när något kostar 10 eller 20 kronor bara för att.
    Jag prutar när det är relevant eller det är värt arbetet.
    2000kr är värt hasslandet.

    SvaraRadera
  3. 20% är 20% oberoende summan och jag har ju inte hasslande som arbete. Specielllt betungade är det inte heller 😊

    SvaraRadera