Är ganska säker på att mitt högst inofficiella Championspons började på årsracet 1997, min fyrfemti Honda gick bra, jag var snabb men det fattades lite för att få hänga på Sandberg och Erik "Jävla" Andersson på rakbitarna, med häng menar jag att ens hänga med.
Då kom Gunnar och visade och lärde mig hur stift ska läsas och om det läses rätt hur förgasarna ska bestyckas. När det började vara dags för race sjöng det i motorn och rakan var inte bara en nederlagsplats utan det gick nästan att hänga med. Kan nog säga att Hondan inte var bestyckad med marginal utan gränsen var nog nådd vid det laget.
Vann nästan racet om inte om hade varit, ledde med 50 meter näst sista varvet då det blev gulflagg i Torparn samtidigt som jag kom ifatt två varvgubbar, två sekunder senare var Erik och Lasse ifatt mig, efter halva rakan var båda om mig. Ångrar fortfarande att jag inte körde om varvningarna på gulflagg, den var trots allt still.
Fick idag två stift på posten från allas vår vän Gunnar Krax Karlsson, hoppas att vi får köra ihop tjugo år till och då självklart med Champion.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar