Förberedelse

Ska testa denna sköning helgen som kommer och pillat lite med den idag. Är endast småsaker som ska göras, har exempelvis bytt bromsgrepp till ett ställbart, ska flytta dödarknappen till vänster sida, fixa ett batteri, kolla däckstryck, provstarta. Regnar det på lördag får den provas ett annat år. Om det är soligt ska jag köra tvåor annars blir jag besviken.

Repris på styre

 Minnesgoda läsare kommer ihåg uppstyrandet av styren på Hondan från i vår. Rakettrean behövde likaså nytt roder så ett engelskt TT-styre fick offras så det kunde fogas ihop med de skurna plåtar som kirrades av Kolsva vattenskärning samt lite rör i en och en halv tums kvalite.

 Så här såg det ut med originalstyret, bromshandtaget tog i skruven till klämfästet så att det inte gick att justera vinkeln fritt eller montera tillräckligt långt in. Är även lite frågande till funktionen att kunna byta styrröret som i dett fall var i stål, ett alminiumrör skulle kräva denna konstruktion då svets och lödbarheten mellan dessa materia är obefintlig. Om det kraschas skulle troligtvis clippet havererat vid klämfästetså båda delarna hade blivit kassa samt att det blir en sak till som kan fallera.

Nya styren som funkar bättre, blev även 40 gram lättare trots fetare gods.
Monterade även i bromsvätska i bromseriet och detta är något som ibland kan strula något rent förbannat men denna gång gick det bättre än någonsin, 10 minuter så var det klart. kanske var för att både ok och pump är italienska och allt från Italien är bra.

Känd från media

Denna ryss har varit publicerad inte bara i Sovjetisk sportpress utan även i Allt om MC, flera sidor.

 Kom på att det inte har visats plåtar på hela härligheten, er nyfikenhet måste vara enorm och då jag inte bara är dryg utan även snäll så får ni en hel kavalkad med helbilder.

 Notera flatslidefuggar och toppar i framtidsmaterialet aluminium.

 Vagnen har lättats med skärbrännare, partiet krävde tillbaka den överblivna plåten.

Önskar att det fanns rörliga bilder, då skulle framhjulsglappet kunna visats på ett pedagogiskt sätt, vidvinkelobjektiv hade krävts.

Gissa bajset

Notera dojan som är en 44, tur man inte går runt med en sån som avlämnat denna laddning i koppel. Då skulle inte de vanliga hundskitspåsarna räcka långt. Hittade högen i Trummelsberg i helgen, tror inte att det var en näbbmus som dumpade detta, färskt var det också, tur att man fortfarande lever.

Bromseriet på BSAn

 Började med att svarva bort onödigt skrot på skallarna, som info så lättar en M10 5 gram om en 15 graders fas svarvas. Inte blir skruven sämre heller så de fåtal minuter minuter som det tar är bra utnyttjade. Om en femhundring hade lagts på titan så hade 8 gram till försvunnit, det är lite mer svårmotiverat. Läste förövrigt om ny modell av cross från en japansk tillverkare som minsann hade gjort stora förbättringar jämfört med föregående årsmodell. Ny grafik och sidokåporna/nummerskyltarna hade blivit 4 gram lättare per sida, undrar hur motiverad man blir då att handla den nya uppdaterade.

Bromsslangar från Goodridge hittades i GSX750R lådan, passade bra utan modifiering. Skruvarna är monterade, i vår sedan ska de de låsas med tråd så ingen snor dem.
Började göra nya styren till cykeln denna kväll och fick tända TIGen vilket görs allt för sällan nu, har tappat handlaget men ska försök lägga en gräddsvets snart, kanske ta en bild på den och lägga ut den på min blogg.

GS700ES

 Fleetwood, sökhäxmästaren hittade det som söktes, fina bilder på Kevin Schwantz GS 700 ES eller GSX 750 ES som den heter utanför Amerikat.

 Till en sån här hoj har jag det mesta, kan nog få ihop en puffra som ger över hundra hästar utan att lägga ut mer deg än vad packningar kostar och eventuellt en magnettändning. Hjulen är nog Dymag som går att köpa nya för 1750 pund, kan åka utan dem då jag har 18" Marvic liggandes någonstans. Gaffel GSXR750 tidig variant passar i stilen, lacken finns ej med det mönstrert i våra hyllor men annan liknande originallack kan helt set plockas ihop av. Avgasrör finns ett Yoshimura till en GPX 750 som nog kan moddas till rätt modifiang. Sadeln är ej så där snygg på europamodellerna så en sån får kläs om. Svingen förstärkas, Öhlinare finns, osv. Inga problem detta ska bara göra lite annat först.

Works like a single moving part

AMA-knarrar

Fred Merkels vinnande Honda VF750 Interceptor, Fred blev sedan första och andra världsmästare i Superbike på en annan V4 Honda. RC30 som kom 1987 endast 4 år efter denna modell, kunde lika gärna varit 14 år så stor är skillnaden. Prisskillnaden på dem är också stor idag, en RC30 kostar minst 10ggr mer än en VF. Spinnin Wheel har ett par VF 750 som plockas delar ifrån, Vi har nog inte betalat 5000 kr för de tre vi har.   

 Wayne Raineys hoj från 1983, ZX750 i USA eller GPz750 här i Sverige. Wayne vann sex  racehelger i rad på denna hoj. Börjar nu tycka den är ganska snygg, man måste vänja sig.

Den modell jag söker har ännu ingen finfin bild hittats på.

Yamaha TR1

Håller på och fritidsdrägglar lite över amerikanska superbikes. Har snöat in lite på uddahojarna och cyklarna som var på 750cc från ca 1983-85. Finns cyklar som inte direkt höjer pulsen i standardskick men är desto fränare som superbikes. Wayne Raineys vinnande GPZ750 från 1983 är inte direkt snygg men den lär ju ha gått fint då hans rekordmånga vunna race i rad fortfarande står sig. Sen brumma han på Honda VF750F innan han slutligen var redo för större uppgifter. Yamahas modeller kan inte ha varit så väl lämpade i reglementet då de fick vässa sin TR1, kanske inte den första knarren som man tänker på i dessa sammanhang. Troligen hade de regler som sa 1000cc för twinnar och 750 för fyror så de var kanske inte helt rökta. Finns förstås en anledning till detta intresse, jag har i stort sett allt som behövs för att bygga en slik maskin, inte TR1 utan en annan modell, Öhlins, Grottisportad topp, CM kammar, bigbore, motorer, förgasare kåpor osv. Problemet som kvarstår är att det borde köras på 18" för rätta utseendet samt att det ändå inte blir snabbare än en vanlig GSXR750.  Med 17" och feta fälgar blir det helt enkelt inte så ballt.
Om någon vet var det finns mycket bilder och info om denna period av amerikansk racing så var inte blyg att berätta. Wes Cooley och Lawson körde 1000cc och de är det inte så svårt att hitta massor om men den bortglömda era desto värre.

Västmanlands Påskö

 Söndagen kommer en gång i veckan och denna skulle det som påbörjades i Trummelsberg förra helgdagen slutföras. Vid avfärden sju dagar tidigare blev vi varse om att de riktkiga godbitarna hade missats.  Som västmanländska obelisker tornade pelarna upp sig på åsens topp och idag var vi där igen.  

Det finns ca 60-70 rejäla pelare med en höjd som närmare sig 5 meter murade av slaggsten, en del har arsat men de flesta står stolta kvar.

 Min mor är inte så stor men men inte så hemskt liten heller, i sällskap med dessa polare blev vi alla knattar igen till och med en ståtlig kille som eder bloggare som inte bara är dryg utan även över medellängd.

 Om man är som Doris är även vegetationen imponerande.

Ett tips från mig till er, Trummelsberg i Skinnskattebergs kommun de e grejer det.

På spaning i Rockhammar

Frun och jag semestrade en natt i Örebro, på väg hem irrade vi hemåt via Frövi, Rockhammar och Fellingsbro. Tanken var att vi skulle hitta vägen hem till Kolsva via Västra Skedvi men det gick inget bra. I Rockhammar fick herrgårdsvagnens bromsar arbeta då skrot skymtades bland buskar och träd, när jag kravlat upp för att föreviga 121an och vände kosan hemåt så dök en annan syn upp. Med tanke på vädret var bussen på rätt ställe men annars minst sagt vilse. Hittade inget annat i denna by förutom en frän gul traktor men vägen tillät ej stanning.

Raka rör

Näe de är böjda.
Mäkta imponerad av den kreativa upphängningen av pipan, ger även en dämpande effekt på knattret.

Veckans dekal

 Har varit i Sparreholm och hälsat på idag, Urbans samlingar av fränheter börjar bli avundsvärd. Tre 125cc Yamaha TA125 racers, diverse annat engelskt och japanskt men framförallt byggena som alla har sin speciella Urbana stil. De andra har jag sett i verkligheten förr men Blöjdragstern har endast sett på bild förr och en bild säger inte mer än en titt på riktigt.

Veckans dekal hittades även den, sitter på en gaffelkrona som den mycket okända fartfantomen Ärtan ska ha haft på sin racer. Svårt att se vad det står men den var godkänd av Svemo på Kinnekulle för många många år sedan.

Precis som en Indian

Vänsterpolitiken i bland bolsjevikerna utbredde sig på alla fronter, alla viktiga beslut togs från vänster. Detta är även anledningen till att vagnen är högermonterad.

Smide

Plockade isär SR motorn lite mer, hittade ventilbrickor i aluminium, välportad topp, kanske lite väl stor innan tallriken men vad vet en lekman, ventilerna kändes även de stora, 48 och 40 mm. Kolven var i originalborr 87 mm men knappast original, smidd och fin och säkert lite högre kompressionsförhållande. Kammen var nog en opreparerad sak, lyft endast ca 7 mm om det är ett till ett på vippornas utväxling. Vet du någon som behöver lite mer knuff i sin SR 400 eller 500 tipsa om att det finns lite hjälp på vägen i Gisslarbo.
Lyckades även rikta in svarven nu ett år efter den hamnade i pannrummet, nu slipper jag dra sliden i uppförsbacke, står nu rakt och fint.

Ural

Tror att det är en Ural, kan kanske vara en Dnepr vet ej skillnad. Ekipaget vann Ukrainska världsmästerskapen i backe åren 1958, 63, 64, 65, 78 samt slutligen 1985, efter Glasnost blev den omodern och pensionerades från racingen innan den användes av flyktbenägen vitryss som murbräcka in i västvärlden. Hur den hamnade hos Sätermannen vets ej.

Mossbelupen

Bara känslan av att få använda ordvalet i rubriken gör att detta är trots allt ett gott köp. Koboltblå i samklang med rostorange och ljussvart gummi med ett stänk av grönt kommer alltid vara en vinnande kombo.

Tundraklar

Servicevänligt, knockoffaxel och vingmutter förenklar arbetet vid punkteringsmalörer. Notera åretruntdubbningen som behövs då den permafrostangripna sibiriska kolstybben ska angripas.

Sovjet

USSR eller CCCP, allt var kanske inte bättre förr, eller var det det. I USA behöver medborgarna nog inte undra över om sextiotalet slog nutiden men hur är det med ryssarnas nostalgiska återblickar, tycker de att det var bättre förr eller var det helt ryskt.

Hål i holken

Rostlagning ska ske snarast, vilket år som helst. Måste hitta rätta sortens sovjetiska plåt först så det blir en autentisk lagning.

Åttioekrat

En gång i tiden var det pop med mycket ekrar i bakhjulet, här är det många fast på ett annat fränare sätt. Navet kan vara ryskt men det gnager en misstanke om att det inte är detutan av mer ädelt ursprung.

Installationen

Har köpt en grunka som inte finns någon större mening med men säkerligen kommer bringa mig tillfredsställelse på ett annat plan. Ska pytsa ut lite bilder pöompö.

Bilderna

Trummelsberg

Söndagar är familjedagar, dessa måste fyllas med något och som nyinflyttad i Västmanland finns mycket att upptäcka. Idag styrdes kosan norrut förbi Färna mot Trummelsberg där ruiner skulle finnas ut utforska. Det som söks är gammal nedlagd och övergiven industri vilket faschinerar mig, fick tips om Trummelsberg och det var nog äldre än det som egentligen söks efter men miljön var värd en resa, när vi åkte därifrån så upptäcktes fler ruiner som verkar avsevärt mer spännade så snart ska vi ratta dit igen. Bonus som resan gav var två hinkar trattisar. Har fina bilder men det knasar med kameran just nu, ska försöka fixa snarast.

Min kyrka

Tog en bild härom kvällen då det var extra fint ljus. Ladan är 75 meter lång, 14 meter bred och fylld med motorcykeldelar, dock inte från golv till tak då det är 12 meter upp till nocken. En byggnad som denna är något extra och ger nästan en sakral upplevelse vissa tider på dygnet framför allt vid solens uppgång och fall.
Utöver det försöker Paula och jag bringa ordning inför vintern och byggandet av fräna knarrar får stryka på foten.
Har pratat med Håkan om rakettrean idag och vi skulle vilja ha en sponsor. Vi kan erbjuda finfin sponsorplats på 2 st cyklar samt denna blogg. Håkan arbetar med reklam och trycksaker så ett extra proffesionellt utförande på dekaler ock slikt utlovas, även framgångar känns troligt att det ska infinna sig. Det eventuella sponset kommer användas för att bygga en motor med bra fjong och ännu bättre tillförlitlighet. Det skulle även vara så att sponsorn köper en motor som vi lånar, har fått erbjudande på en komplett raceklar puffra för ca 7500 pund. Fundera på detta, finns ett nöje i att stå bredvid banan och vara delaktig i framgångarna. Tror själv att jag kan utföra mycket med en Rob North som är i topptrim, på årsracet var min snabbaste tid nästan en sekund bättre än vinnarens och tror att det endast är ett fåtal som har kört fortare på Sviesta i 750 klassen. Får jag sedan träna lite på åkningen ska vi köra treor eller bättre.

Lektyr

Moto Morini faschinerar, skaffade lite litteratur om märket så min törst av nyfikenhet ska släckas. Tyvärr var båda böckerna ganska knastriga och trista så detta gav inte mersmak. Mick Walkers bok trodde jag på då hans böcker brukar vara läsvärda men i detta fall gav de inte så mycket gällande V-twinnarna, hela historien om märket finns där men just söks det efter trimtips. Specialarna lyste med sin frånvaro.
 Performance Portfolio är egentligen ett antal tester som sammansatts i en bok, blir lite enahanda att läsa samma sak om och om igen. Slående är att de som skriver artiklarna är överlag mycket positiva angående 3½ modellen men 500an är de inte så entusiastiska över. Den 250 som jag har är en nertagen 350 med 239cc vilket gör att den passligt hamnade under en skattegräns på 240cc som fanns i Frankrike. Priset på en C2 var rejält tilltaget, man fick en avsevärt vassare hoj för nästan halva priset om en Yamaha RD 250 eller Suzuki GT 250. Men som en Walker skriver så skulle man inte se det på det sättet utan känslan och körglädjen måste inräknas i affären, sen jämför han med att Harley Davidson inte säljer för att de är bra eller billiga utan att det är ett känslomässigt köp. Moto Morinin var åtminstone bra. Måste även ge den nyss hädangångna mr Walker en eloge för utseendet på omslaget, toppklass.

Tysk fräs

Pinodmatning är en bra grej som alla fräsar inte har, min förra hade exempelvis inte det. Har skaffat mig en ny maskin med den gimmicken vilket var ett krav, hade även andra önskningar som fick stryka på foten då apparaten var billig. Tillverkad under brinnande krig i Tyskland 1943 och säkerligen tänkt att fräsa fram hårda prototypbitar till Messerschmitt 109or men fick ett mer fridfullt leverne i Sverige då den fabriken bombades sönder och samman av de allierade. Undrar om den kom hit före eller efter 1945 troligen före som utbyte mot den svenska malmen, neutraliteten hade sitt pris och fyrtiotre var det svårt att veta vilken häst som skulle satsas på. Har nu tysk svarv och likaså tysk fräs, jag som inte ens tycker om tyska grejor förutom mätare och gnistverk från Kröber.

Världens snabbaste fyrfemti

Hittade den idag på loftet, det som ska bli jordens vassaste gatreggade CB 450 utan hjälp av fläkt eller gas. Ganska högt satt mål men det ska nog gå. 1968 är modellen, på bild ser den sådär frän ut men i det verkliga livet har den en rejäl dos karisma. Köpte den av Charlie för ett par år sedan, inte katten utan Ingberg.

Bakhjulet är från min gamla racer, vill minnas att navet lättades vintern då den knarren byggdes. Vintern efter ekrades det ner igen och ännu mer materia förvann, jojobantat.

Kvällspill

 Har plockat fram BSAn igen och provmonterade Stockholmarna vilket blev en succe.

Nu är det resten kvar, ska hitta lite bromsslangar och banjobult, Brembo har gänga M10x1 på dessa och Honda, Suzuki och Kawasaki har någon lustifik tumgänga. Suzuki har turligtvis fattat det där med millimeter och tagit den EU-anpassade rätta vägen till skillnad mot de andra som satsar på det mer tveksamma anglosaxiska måttsystemet där man räknar med bråk. Får leta i Suckelådorna imorgon.
För ett par veckor sedan var det en kund från en som bodde på Banjovägen i en norrländsk by, det tyckte jag var kul men höll tyst om det.

Svartkonst

Wayne Rainey Yamaha YZR 500 Team Roberts

 Läste lite i Michael Scotts krönika över säsongen 1990 vid nattningen av barnen. Ett kapitel handlar om hur man kör en 500cc V4 med 170 hkr och 115 kilo vikt och att läsa detta gör att man förstår att man inte förstår hur man kör motorcykel på riktigt. Cyklarna från dessa eller t o m med detta år var nog de som var lömskast och troligen krävde mest tricks vid framförning. Som tur var fanns det fem stycken övermänniskor som kunde knepen. Rainey, Lawson, Gardner, Schwantz och Doohan. Alla olika moment gås igenom och att exempelvis svänga till vänster har inte så mycket med att gira höger för då kan man inte svänga med hjälp av bakbromsen. Sladda ut måste man göra annars tar banan slut innan kurvan är klar, framför allt i de riktigt snabba partierna. Cykeln kontrolleras till stor del med tryck på fotpinnarna och ständigt pumpa med gasen för att få rätt mängd grepp osv. Det som är tyngst för en lekman med lite koll är att läsa om hur man provocerar fram framhjulssläpp för att gnugga av lite fart när man kommit in lite för "hot".


Prova inte detta hemma

Idag går cyklarna fortare, till och med avsevärt fortare men mycket av det som gjordes 1990 tar elektroniken hand om idag, ut ur en kurva ger man full kastrull sen fixar det sig. Om du gjorde samma manöver gjordes på en NSR500 så var det doktorn som fick fixa dig.