Sämstingar

Det kom en fråga om att skriva en sämstalista angående knarrar och det lät som en rolig grej men det var det ej. Efter att ha plitat ner sämstingarna så fanns det inga nyheter på den listan utan mest gammal skåpmat. De flesta vet vilka modeller som är kassa och de modellerna som är det är kända. Kraven på vilka som skulle komma på listan borde också vara att det är en stor tillverkare som lyckats tillverka en riktig kassing, det går liksom inte komma dragande med Laverda V6 som även om den var just kass ändå bara var en prototyp.

Sen finns det en del cyklar som har bra rykte men som enligt mig verkar vara ganska usla och etta på den listan kommer Honda CX500 som går sönder på alla möjliga sätt och de flesta felen har det gemensamt att de är krånglig i överkant att laga på grund av den märkliga konstruktionen.

Överhuvudtaget så är Honda en bra cykel om man som jag lever på att sälja motorcykeldelar, den fabrikens förmåga att under perioden ca 1978-1985 tillverka motorcyklar som går sönder är imponerande. De andra tre stora japanerna tillverkade bra grejor på den tiden med lite undantag som exempelvis Suzukis regulatorer eller vissa märkliga Yamahamodeller.

Sämst måste ändå alla i stort sett alla engelska cyklar tillverkade efter 1960 vara, från att ha varit störst och bäst så hade i de alla kursat eller var på väg mot ruinens brant under sextiotalet. Efter att Triumph släppte sin Speed Twin 1936 (?) så var det som om all eventuell framåtsträvan försvann och alla större cyklar efter det med få undantag byggde på det konceptet eller encylindrigt som hade ännu äldre anor. De fina stånkorna kom redan på tjugotalet men skrotades då endast stötstångscyklar tillverkades efter kriget med ett undantag.
De få försök som gjordes för att bryta trenden var fina de med, Sunbeam S9, Ariel Leader, Velocette LE, Norton Challanger, Norton Wankel osv.
Trident och Rocket 3 är om möjligt konstigast, håller som bekant på med en sån och min tro är att de som konstruerade den började med att montera en extra mittcylinder på en Twin och med det som utgångsläge ändrades del efter del tills det fungerade, det block som på en normal motor består av två halvor är 6 stycken stora delar på en trippel. Troligtvis fanns det inte budget för att göra en ny motor så de gjorde det pö om pö på en gammal konstruktion, ungefär som att bygga ett jetplan men börja med en dubbeldäckare som utgångsläge. Konstigt nog så fungerar de bra men det var nog mest tur samt att det måste handlas delar för 30-40 tusen för att de ska fungera riktigt bra, efter det kan det trimmas.

Sämst är alltså allt engelskt efter 1960 följt av alla cyklar med kardan.

Spabehandling

Vet inte vem det är på bilden men tycker att cykeln för snygg, borde vara en Aermacchi  men de 500 gula skyltarna förbryllar. Nummer 52 skvallrar om att det skulle kunna vara Toseland som spakar fast han var nog inte ens född då denna bild togs vilket borde vara ca 1973-74 plus minus något år.
Platsen gissar jag på Belgien.
Imorgon är det årets sista dag, kommer försöka skriva ihop en kravspecifikation inför det nya året som det är brukligt på denna webbens avigsida, kanske du också kan fundera på en slik. Häng tätt, drick lätt, gör rätt.

Kawasaki Z1000 ELO

I brist på annan så kommer det en bild på en kanske inte så linjeskön knarr men säkerligen ändå en av de mest eftertraktade cyklarna som finns. Detta med tanke på att inte bara fabriken själva gjorde både riktiga kopior (S1) och andra mer gatbaserade kopior (ELR) utan var och varannan kotte verkar vilja bygga om sina Z1000 till cyklar som ser ut som Eddies nu för tiden.

Motorn

 Nu är trippelmotorn ihop så mycket som det går just för tillfället. Anders Fridman har gjort det som inte jag själv har lyckats samla kraft för att göra och det var nog en bra idé då Anders kunskap om dessa puffror är så stor att de flesta av vi andra endast kan hoppas att lära oss en tredjedel av den vetskapen.
Ska redan imorgon börja ordna med grejor till toppen som kommer få lite av mina egna idéer utförda, eller ganska mycket till och med.

På vänstersidan kommer det också komma in Gisslarbogrunkor.
Var från början inne på lite funderingar om att bygga mer extremt men sansade mig lite, kanske nästa gång.
Ska hämta motorn och efter att Rickmannen är klar börja slå ihop hela knarren och den kommer inte byggas för att bli tvåa.

Greppa läget

 Är lite förtjust i handtagsmodellen på bilden, tycker de är snygga, bra och ger fin kontroll, försöker få dit modellen på alla mina knarrar.

 Är inte förtjust i handtagsmodellen på bilden, tycker de är osnygga, kassa och ger noll kontroll, försöker ta bort modellen på alla mina knarrar.

Noterade att det är trialhandtag som är mina favoriter, konstigt att en sport som utförs av män i gubbkeps, kletställ och en cigg i mungipan kan ha producerat så fina grejor som dessa gummin.
För många år sedan så fick jag den stora förmånen att prova Lennart Segerqvists Triumph trippel, allt var bra med den förutom en sak, skickade således ett paket nya gummin till honom sen blev cykeln perfekt, tror att det är någon som har kört fortare än mig på Sviesta i 750cc men vet inte vem.

Bita sig själv i svansen

 Tyckte inte att den Kröber varvräknare som satt på knarren var lämplig att låta försvinna med cykeln om den säljs och att den hastighetsmätare som fanns var så ful så den skulle heller inte den kunna skickas med. Nu fanns det fästen med för att få dit original Z1 klockor men då de mätarna ej finns så skulle jag fått köpa nya vilket hade kostat runt två loppor för ett par fina kopior.

 Då jag inte bara är dryg utan även snål så letade jag fram en annan Kawasakipanel från en tidig GPZ1100 som hade rätta kombon av mekanik och elektronik.

 Att tillverka fästen till denna samt fixa el, lampor för olja, blinkers, helljus och annat tog halva veckan känns det som.

 Fick slutligen ihop ett bra resultat men om jag räknar tid samt att vi troligen skulle få närmare två tusen för panelen så var det kanske en dålig idé, inte ens jag är alltid så smart.

 Fördelen är att den trots allt nu sitter på plats, hade det beställts nya mätare hade de säkert varit restade.

 Som bilden nedan skvallrar om så fungerade mätaren och även motorn som startats upp idag, framgång är bra för moralen.

Sen finns det en gimmick med inbyggd voltmätare, om knappen trycks innan skvallrar varvräknarnålen om vilken spänning som ligger över batteriet, den bra grejen finns inte på Z900 mätaren, grej of the day.

Grenrör

När färgen hade lagt sig så blev det svart, det var meningen.

 Ett tips är att byta avgaspackningarna varje gång du håller på med avgaskrökarna, kan inte säga att bloggarn själv alltid gör det men han borde det. Konstig grej med att köpa dessa är att de kommer i 10-pack, det går liksom inte jämnt upp, kanske är tänkta för en sån där femcylindrig K75. Hursomhelst så byt dessa när du ändå har brallorna nere, det är så enormt störande att höra hur det läcker när allt är ihop och motorn startas, sen går det bättre när det inte puffar i krökarna.

Halvmånarna kan vara ett elände att få dit men med lite monteringstejp går det lätt, kom ihåg flänsarna innan det tejpas och även så att de kommer åt rätt håll. Tejpen försvinner sen när knarren startas, brukar undra var då den aldrig finns kvar till nästa gång.

The Fast Times of Albert Champion

 Silverklappen från Sätermannen var inte en cross utan guld, en biografi om föregångsmannen Albert Champion. Han är alltså den Champion som tillverkade stiften men inte bara det, har visserligen bara läst ingressen och bläddrat lite och det verkar ha varit en man som lätt skulle imponera på de flesta.  

 AC Delco använde Lindbergh i sin Spirit of Saint Louis, skulle han kört med NGK eller Bosch skulle någon annan blivit världsberömd istället och Charles en parantes.

Blev mycket glad över denna bok, om jag hittar en liknande om NGKs karismatiske skapare kommer den genast handlas och skickas i paket till Säter men under tiden många tack.

Förövrigt så kom nog millenniebuggen ifatt mig igår, feber och ont i halsen på Julafton gjorde att det inte blev dans runt granen i vanlig ordning. Idag har det också vilats, känns som om det är semester, har varit lagom risig för att kunna vara onyttig med gott samvete, har till och med sett på TV.
Sen har jag hittat en fin länk som jag lärt mig mycket av gällande att bygga en kafferacer, har totalt fastnat i att se hur fränt det kommer bli, rekommenderas varmt.
http://www.dotheton.com/forum/index.php?topic=52954.0

Lucka 24

Som traditionen bjuder bakar Sätermannen lite gott till julens kalasande. I år snor han ihop dubbel sats glutenfria chokladbollar till sin Hundförerska, sicken kille! God jul på er grevar, baroner, kreti och pleti!

God Jul i guld och silver

 Varje år samma problem, inte falla i fällan och tönta ner sig med att skriva Jul med H, för sjätte året i rad så får jag hejda mig.
Rickmannen skulle vara klar till Jul men så blev det inte, lite för mycket motstånd där, bjuder på lite tjuvkikning i svart och guld.

Den där silverjycken som Paula skaffat är ett elände, måste ta med henne och jobba på mornarna när resten av familjen sussar vidare, varken jag eller Casey verkar tycka det är en bra idé men hon blir glad när vi är i verkstaden. Så fort hon ser värmepumpsutblåset så hittar hon den värme som inte husse ger henne, har fått möblera om hela plejset med korg under fläkten och bortstädning av lösa grejor på golvet.

Här kommer både silver och guld, kom till och med som ett brev på posten från allas vår vän och tomte från Säter. Likt honom önskar jag er detsamma och längtar till paketöppningen imorgon, undrar vad det är, hoppas på en cross.

Pannkaka

 Konstigt med denna BMW, motorerna går aldrig sönder normalt men denna verkar inte helt frisk. Efter fem minuter var den dock nästan rökfri, kanske kylvattnet tog slut då, försökte kolla det men hittade inte kylarlocket. Gick bra annars.

Anledningen till att denna hamnar här på webbens baksida är att jag vet att flera av de som läser denna avigsida ofta har just K100or så bara för att vara snäll så informeras nu dessa om att fina delar finns i Gisslarbo.
På tal om förföljare, det är jul snart och bloggarna eller i alla fall originalet vill ha nya namn på listan till höger som en klapp från tomten, och en cross.

Smiths

Har riktigt snygg varvräknare som jag trodde var en helt vanlig Conical Rev Counter som satt på många racers som exempelvis 7R, G50, Manx med flera. Har kommit fram till att så inte är fallet och sökt en bra stund efter rätt svar på webbens framsida men kammat hem noll.
Vad är det som finns i min ägo, hjälp mig med din kunskap, om det är till en båt så vet jag inte om du behöver berätta det.

 

 

Kul på hjul

 Snart så borde det vara klart. Har nu fått dit hjul, gaffel, stötdämpare.

 Bakskivan hades det lite tur med, originalskivan var av någon anledning nertagen till diameter 250mm istället för 280mm. Trodde mig ha en aning om att det fanns en Kawasaki med liknande mått och efter lite letande hittades den, samma offset, fyrbultad och 280mm, enda felet var att mitthålet fick tas upp med 3 mm sen satt det som den berömda smäcken.
Två saker är bra att ha om det ska byggas knarr, svarv kommer in som etta och en motorcykelskrot som god tvåa.

Här kommer svar på Drusses fråga, Multona 0563.

Blev det silver

 Nä, det blev guld. Det som har bekymrat mig nästan mest med Rickmannen är att lacka om fälgarna men det var plätt som en lätt. Färgen handlades för 20 kronor burken på marknaden i Västerås och kulören blev riktigt rätt vilket är mer tur än något annat då kulör på guld är svårt, blir lätt lite tattarkromeffekt om fel burk greppas vid valet.

 Lackbox i kartong funkade finfint.

Värmepumpsfläkten användes både till torkning och uppvärmning av hjulen innan lack.
Kul med lite framgång, fint som fnöske.

927 sidor

 Svenska motormän i ord och bild, del 2, är ingen dålig publikation. 1950 gav Malmöförlaget Frion ut ett antal numrerade bibliofilupplagor av detta verk " i den förhoppningen, att vi lyckas fylla det behov en sådan publikation som inom de vidaste kretsar anses föreligga."
 Naturligtvis kan vi läsa om Evert "Kumlafrasse" Fransson, Tage "Tomten" Nyholm, Berthold Ericsson (ni vet han med den tvåhjulsdrivna hojen på Tekniska muséet), Bertil "Getingen" Andersson (som tydligen var flitig gäst i Dalarna och även vunnit race i lilla Säter) mfl av dåtidens motorsportsuperkändisar. Dessutom hittar vi bla Skrotbaronens kompis Bror Segerström, Sven "Svenne Bergvägg" Andersson och Gunnar "Hedemora" Olsson bland mängder av mycket duktiga förare som kanske inte alla minns idag...
 Men eftersom " Vi ha i vår strävan att göra boken så fullständig och representativ som möjligt inte bara nöjt oss med att presentera de aktiva inom svensk motorsport" Hittar vi även, i ord och bild, bla: Andersson Sven, född i Kärrgruvan och ännu i Kärrgruvan bosatt, som med sitt stora intresse utför reparationer på MC, bilar och vanliga cykelreparationer. Därtill läser han de flesta förekommande motortidningar.

 I ord och bild.

 Vi får också stifta bekantskap med Aspgren Bengt Lage, servicemannen som umgås med planer att ställa upp i Scramble tävlingar (cross).
 En fantastisk bok för den lätt autistiske nörden! Problemet blir nu att den lätt autistiske nörden inte finner frid i sin själ förrän del ett och del tre av Svenska motormän i ord och bild bärgats...

 Ödmjukt

No Nonshine

Fattar väl egentligen grejen med blankt men att få det att bli det är ingen rolig historia. Den nedre kronan till Betorgaffeln var ärgig till hälften och den andra halvan var klarlackad. Det som skulle ta ett par snabba med lite trasa och Autosol blev två timmars gnussande med Scotchbrite och efterföljande polering, kul jul med S & B.
Sen blev det blankt, när den monterades kändes det som det kvittade, blev smutsig och det mesta synliga försvann bland ramrör, kablar, stag, gaffelben, vajrar och slangar.
Racercyklar är bättre, snabbast vinner.

Chimera

 Känns som om Blixt Gordon och hans Dale har tagit en paus i sin bekämpning av Ming och parkerat sina tjänsteknarrar i min verkstad.

 Aermacchi Chimera finns det nu två stycken av hos mig, en svenskreggad och en finsk, båda är 250. Borde och ska nog fixa den silverfärgade som har en motor som är renoverad av känd specialist, tråkigt nog står den på en bänk bredvid.

 Klart fräna hojar hur som helst och eventuellt är det så att detta är den första modellen med den karaktäristiska motorn som blev så framgångsrik och fortfarande är det.

 Denna är lite av en designikon, finns exempelvis med i Guggenheims samlingar samt även på det riktigt exklusiva museet i Solvang.

 Eftersom mitt intresse inte är lack och krom så dröms det bort i andra tankar, 350cc, kammar från racern, Dellorto 35mm, en bra pipa och femväxlat. En diskret Öhlinare kan sköta centralfjädringen bak, en Fontana framhejdare, lite jobb med gaffeln samt däck som greppar. Tror att många skulle bli förvånade om det svängde lite när Blixt kommer och drar förbi på innern.

Fina detaljer, javisst.

 "The Art of Motorcycle" bilden kommer från Guggenheims utställning.

Foliering

 Ny dag, nya motgångar. Efter det överdrivet stora arbetet med att få ditt bakhjulet så troddes det att framdelen skulle bli en plättlätt grej att fixa. Skulle egentligen kunnat ha kvar Marzzochigaffeln men då den är grönmålad och det ska vara en Betor som även fanns med i tillbehörslådorna så byts den, om inte annat för att det blir snyggare. Nu blev det som du kanske fattat inte så enkelt, kronorna var upptagna till 39mm och Betorn har 38mm. En millimeter glapp blir lite svårt att klämma ihop.
Om det varit 3 mm skulle det vara enklare att svarva ihop hylsor som tar glappet men nu när det den färdiga produkten endast ska ha en halv millimeters godstjocklek samt vara någorlunda måttriktiga så blir det svårare.
Hur gör man då kan en undra, jo först svarvas korrekt innermått 38mm, sen när ytterdian ska till så tar man ett rejält skär och kör till färdigmått direkt, i detta fall från 43mm till 39,0 mm, materialet håller emot så länge det finns lite godstjocklek men om det råkar bli fel mått exempelvis två tiondelar förmycket så är det bara att börja om, det kommer inte funka att svara samma diameter igen då den är för tunn.

 Nu hade jag lite flyt och fixade fram 4 stycken utan omkörning, de svarvades förövrigt i gjuten aluminium, närmare bestämt ett nedre gaffelben från en Yamaha XV750 ca 1981.

Notera rubrikens dubbelnatur, märkte det inte förrän efter en stund.

Imorgon ska vi se om det kan komma nya problem, min gissning är att de inte har tagit slut på lagret ännu.

Centerfold boy

 Blev ju medlem i Honda Classic Club per automatik eftersom bästa Honda i svenska cupen var en småHonda i 250cc. Eftersom jag inte bara är dryg utan även självgod lovade jag Peter Lundin som är redaktör för klubbtidningen att skriva ett par rader om hur småHondan kom till, så det inte skulle bli några felaktigheter.

 Blev lite mer än vad jag trodde, 6 sidor i fullformat med ett helt mittuppslag med bara jag, troligen den bästa tidningen någonsin som gjorts sen Mitt I Södertälje gjorde ett reportage om mig 1998 där Grandell beskrevs som tuffare än tuffast.

 Skönt med lite egoboost efter allt knas som varit, har fått lite rull på projekten nu och ska försöka få igång det på riktigt efter jul.
Hondan ska förstoras, BSAn är på gång, Rickmannen kommer förhoppningsvis dra in så mycket deg att nästa säsong är finansierad, Bimotan är i stort sett klar, en vecka till av arbete så går de att vinna med den och i lördags landande en av världens snyggaste Rudgar i Gisslarbo. Det går egentligen bra nu och måste sluta klaga, det får Skrutten sköta som vanligt.

 Linus Lidalen kom även han med i reportaget men texten till P&M bilden kommer jag återkomma till, både här på Nonshine och när det inte går bra, på tal om ökande av ego. Den är så fint skriven att om det var något som jag skrivit skulle inte rodnaden lysa med sin frånvaro, nu var det turligt nog herr Lundin som skrev den.

Kolla gärna på Lundins fina fotosida, om du kör själv finns du säkert med, www.peluak.se