Har ägnat ett par timmar denna helg åt att städa upp efter gnagarna som bor vid Gisslarboåns strand. De är flitiga de där djuren, och självsäkra.
Aspen ovan och under var inte liten men det verkar inte hindra, om det gnags ett par månader så faller den, förra året gick två lika stora åt. Utöver det så tog trädet med sig en halv gran på vägen ner innan den demolerade en bro samt gjorde så kallad kaffeved av en träeka.
Hydda kallas deras näste, är alltid lite skraj då jag närmar mig boet, de är livsfarliga dessa djur, bokstavligen, för något år sedan blev en ryss ihjälbiten när han valde att gå fram och filma en bäver istället för att fly.
När de roar sig spelas det plockepinn, björkplockepinn.
Hursomhelst, kaxiga är de gynnarna, att ge sig på en sån asp som den fällda vore som om vi gav oss på Kaknästornet med en yxa.
Själv försöker jag vara en sån som har självförtroende, kan ärligt säga att då det är race så är mitt mål inte att komma tvåa, är inställd på vinst och tror att det är en bra inställning. Försöker även allmänt vara bestämd och klar med mina mål och min egen förmåga att fixa det, inte fundera så mycket utan göra det, action. Nästa gång jag ( eller du) undrar om det inte är lite väl mycket uppgift att klara så ska det tänkas på bävrarna, de backar inte för större uppgifter än den lilla som det tvekas inför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar