Refuserad

 Bimotan är klar för provtur nummer två, förra gången var det banträffen på hösten 2015.

 Hoppas att det kommer bli mindre tid mellan provturerna efter denna tur. Har förhoppningar om succé.

 Kåpan är den som satt på Bakkern som Peter Lindén körde och vann ed förra året. Har även en ny KB1 kåpa men den har ej balja och är allmänt jobbig att montera.

 Kåta Bettan har en motor som enligt den trimmare som byggt den ska ge över 130 hästar, trimmaren har inga problem med att försöka övertyga sin omgivning angående sin egen storslagenhet så saltet får tas med mindre nypor, han har dock lyckats ibland med att få fart i grejorna. Hoppas denna gång är en sån gång.

Autoped

Ibland så är jag inte bara dryg utan även korkad, trots att det fanns många saker på priolistan som slog att meka med en moppe från femtiotalet så gjordes det en och en halv timme under dagens eftermiddag.
Brytarna var sönder och utom räddning, nya kostar minst sagt dyra 395 kr och axeln de ska sitta på är fortfarande kass då. Hittade ett par nya från en Suzuki GT125 som så lite rätt ut, måttade och borrade lite på måfå och fick dit dessa i stället och trot eller ej så kom det gnista, blåer och finer.
Efter lite rens av förgasare, utbyte av stiftet från Kina till ett Champion samt ny soppaslang så hoppa den igång. Efter ett antal upprepade och hårresande fullgasrepor så tros det att tändläge in perfectum har hittats. Filmen är innan finliret och den går bättre nu, tvingade sedan ut Stella på den och hon var måttligt road, vad är det för fel på barnen.
Nu är frågan mest vad den ska användas till, kanske går att trimma.
Var trots allt väl tillbringade en och en halv timma men om det inte skulle funkat så skulle det inte varit det.

NOS Lucas

 Hittade en extrafin kartong med korrekt innehåll.

 Undrar vilka skämt som en Lucas produkt kan uppbringa, har hört många men säkerligen inte alla.

 Svart på baksidan, undrar om det är ljust fram.

 Denna modell går säkert att köpa billigt idag om du kommer från Dalarna i bästa kinesiska kvalitet men då får en troligen inte med dekalen under på kartongen.

Kåpstag klart

 Se på , monterat och klart, ikväll ska det drevas om sen kan nog en provrepa dras.

 Borde nog stänka lite färg på piporna, ser så där ut.

Rätt fart

Minns att förra årets tur med Bimotan på Sviesta gav resultat av urvarvning efter halva rakan. Har räknat lite ikväll och med nuvarande utväxling så rullas det fram i 186 blås vid 9000 rpm och dit koms det efter halva rakan. Pecketten gör nästan 210 i slutet av samma sträcka och Kåta Bettan borde orka lite mer. Kommer satsa på 17/40 i drevning, om den fixar 9000 varv innan bromsningen så kommer det vara en raket, hur fort det går då kan ses här under.

Hoppas att det inte regnar på lördag, då kommer vi få vara ovetande om den orkar med jättefort eller bara fort ända till våren.

Krångligt

 Som det har hintats lite här på denna webbens baksida så är förgasarna på Bimotan motsträviga, minst sagt. Att använda Mikuni RS33 kunde helt glömmas, Dellortos finns som nog skulle gå men där finns inte insugsgummin, Amaler har funderats på ( fatta att det gripits efter halmstrån, kollat på AMALER) olika CV-varianter har provats men efter att ha hittat riktigt kort insugsgummin från BMW K100 så koms det fram till att Keihin skulle kunna gå. Först och främst så fick de löstagbara insugsrören på CR33orna kortas maximalt men sen blev det på millimetern.
Så här görs det, först lossas och borttages motorbulten bak se bild ovan.

  Sen släpps de två motorfästebultarna i toppen bild nedan.

 Efter det främre bult fram, när den är borta kan motorn lutas framåt.
Sen så blir det en kamp innehållande mycket glidmedel, svordomar och tvångsmetoder för att få dit förgasarna på gummina som då inte har klämmorna monterade, klarades på under kvarten idag.
Efter det så ska klämmorna dit, de delas och böjs ut, sen svärs det i en kvart till innan alla fyra med skruv är på plats. Om den sistnämnda uppgiften skulle behöva göras med varm motor så kan det glömmas.
Sen hissas motorn och i med bultarna igen.

På plats, det är röret bakom flottörhusen som gör allt så svårt. Sen om det någon gång ska bestyckas om och med lite vana så kommer det nog klaras på under två timmar. På Pecketten tar det en kvart och på småHondan gjordes det i depån på mindre än två minuter enligt Amigoos varvtider.

Kylare

 Först så kan det meddelas att trappeä klar vad det gäller mitt arbete, nu ska andra fixa det sista, utmärkta grannen Lelle ordnar första steget som ska gjutas och  den lika utmärkta Börje ska fixa räcket. Detta är en bra plan, att hålla mig utanför vidare byggnationer gör att risken för att det klantas till går ner från hög till obefintlig.

 Har även fått dit en kylare på KBettan, kommer från en nyare Kawasaki ZZR600 som både var relativt stor och fanns i flertal i Spinnin Wheels hyllor.

Egentligen monterades oljekylaren för en månad eller två sedan men slangarna kom inte dit förrän nu. om detta funkar som det är tänkt kommer nya stålomspunna monteras.

Kåpstag KB1

Fort går det inte men sakta. Har nu i över ett år småpillat med Bimotan och började med ett kåpstag redan i början av augusti, tror att de är en RG125 som fått donera utgångsläget men det är så länge sedan nu så inte ens det minns. Efter lite sågande och smältande så blev det mindre, kommer ha tre uppgifter, att hålla kåpan, varvräknaren samt två tändboxar.

 Målat och klart, är nu till och med nästan monterat, återkommer med det.

Skulle vilja kunna dra en repa med Bimmen nästa vecka, dumt att ha en sån stående som inte funkar.

Keihin CR33

 Har gjort en genomgång på de 33or som ska sitta på Bimotan, trodde inte att det behövdes men det var kanske bra att det gjordes. Troligen hade den lilla klet som hittades i dem lösts upp av bensin efter en stund men med tanke på att dessa kommer bli löjligt opraktiska att montera eller demontera så gjordes det innan.

Angående det där med montering återkommer jag till en annan dag men enkelt är det inte.

Den tredje mannen

Se där, två av tre. Två av tre betyder att de flesta kör med svampstiften, å de flesta brukar ju inte vinna? De flesta brukar ju faktiskt till och med råka ut för haveri oftare än de vinner. Kan det bero på stiften alltså?

 Ödmjukt

På intressantfronten inget nytt

Bygger trapp, jätteroligt...

Om du vill köpa vår Triumph 1949 Speed Twin i utmärkt skick så får du skynda dig på, snart är den såld annars, pris 70 000 kr.

Notera att den aldrig behöver besiktas igen, eller skattas.

Fireblade

 Kommer i brist på annat och då det är säsong skriva lite mer om vårt dagliga värv. För att kunna nasa delar krävs det att det finns i hyllorna och då är det bra om de är lösa och inte sitter fast i ett vrak till motorcykel.
Normalt förfarande är att då en cykel ska isär så startar jag upp den och kollar de funktioner som kan kollas, provkör om möjligt. Om de inte startar lagas de och det är oftast så att det går att få igång det mest. Vi köper in cyklar ibland som ägarna har tröttnat på och verkstäderna säger inte går att laga, ibland så går de efter ett par minuter, ibland tar det lite längre tid men sällan över timmen.

 Firebladen på bilderna var det bara att vrida om nyckeln så gick den utmärkt, bucklan i ramen är det värre med. Köptes av en privatperson som inte hade försäkrat ordentligt och var ny 1996 eller 97 och måste haft omsorgsfulla ägare sen dessa då den var i riktigt bar skick förutom crashskadorna.

 Efter att ha lyssnat på motorn, kollat laddning tömt den på olja och glykol tar Paula över och plockar cykeln ren på det mesta som inte är tungt, el, fotpinnar, reglage, avgasrör, lack osv, se bild nedan.

 Efter det slutför bloggarn själv jobbet tills det bara är en motor och ram kvar.

 CBR900RR som cykeln heter är förövrigt en fin hoj, den där omtalade Hondakvaliteten skiner igenom och det var en fröjd att demontera en så fin hoj som denna, skruvar lossnar, kontakter går att sära, delarna är fina.

Vad är då inte så bra med modellen, många tycker nog att 16" fram är en kass grej, begränsar däcksval. Jag som säljer delar tycker inte om skivorna fram på valfri Honda från perioden, alla ser nästan lika ut, inga är det. Fabriken verkar ha dille på att ändra små saker, några millimeter mer offset, olika innerdiametrar, olika ytterdiametrar, olika mönster på naven, inget passar tre år i rad. Jämför med Suzuki där det mesta passar, klarade av hela nittiotalet med 3-4 olika flytande skivmodeller,
Annan dålig grej med Hondorna är de kassa regulatorerna, egentligen tycker vi att det är bra med saker som går sönder men som brukare är det inte så kul, går dock att ersätta med bättre grejor.

Aldrig sälja något

Jag säljer en massa bra och ha delar, mestadels tack vare att det är familjens levebröd men även privat så är det rotation på bra och ha grejorna. Många av mina vänner och bekanta säljer i stort sett inget. Sätermannen lär exempelvis ut devisen sälj inget men verkar inte leva som han lär, har läst på någon obskyr blogg på webbens baksida att både det ena och andra avyttras. Andra goda vänner behåller allt och köper det mesta som är intressant.
Hursomhelst, brukar säga att om en spar på 100 grunkor kommer ett fåtal av dessa behövas någonsin och om det är så så vet en inte ens om att de finns i ens ägo eller så hittas de inte. Köpte ett hus en gång på rot och i det bystfulla garaget fanns det säkert 8 st halvfulla spolarvätskedunkar eller tre färgburkar med samma innehåll och så vidare, där hade det sparats men inte hittats.
Menar att det är bättre att sälja och sen köpa när det behövs. Idag blev det dock ett mothugg, skulle starta min nyinköpta Autoped men brytarna hade fastnat och det krävdes våld för att få bort dessa, har just sålt både en komplett motor och ett fungerande tändsystem på en marknad, det var dumt, hur ska det hittas nya brytare till denna moppe.

 Saknar även det som ska sitta mellan luftburk och förgasare.

Notera kjolskydd och kromat stag, lyx i överflöd. Enligt ramnummer är detta en femtiosexa, det var nog en ganska uråldrig konstruktion redan då.

Fint, som fnöske

 Dubbelt så fort hade det gått om jag hade byggt trappen själv men det hade inte ens blivit hälften så bra som det blev. Allas vår vän Börje fixade till trappan så att vi nu kan gå den normala vägen igen men den blev så fin så att vi tar av oss ytterskorna redan innan den beträdes.

 Typiskt detta med snickeri, mina planer fallerar alltid, skulle bara få dit en trapp men den blev så snygg så nu måste allt annat göras fint också, mina tilltänkta enkla räcken och stolpar fick skrotas och nu blir det flådigt värre när det  är klart.

Förövrigt fick jag inte hjälpa till, var mest i vägen och störde enligt Ivarsson.

Seventh son of a seventh son.

Den sjunde sonen till en sjunde son sägs besitta krafter som går bortom mänsklig fattningsförmåga. Nå, så vitt jag känner till är jag den förstfödde sonen. Och han som, utifrån vad som informerats mig, är min ende son är således också den förstfödde. Likväl! Han besitter besynnerliga krafter!
 Hans far monterade nya ekrar och ny fälg på sitt gamla Hondanav. Inget underligt, ren mekanik att montera två delar till varandra, sånt begriper jag. Men där tar mina möjligheter på området slut. Vi går in i en mörk zon där kunskap, tålamod, träning och erfarenhet saknar relevans. En parallell dimension där andra förmågor krävs.
 "We´re not in Kansas anymore"...

Att få till ett hjul som är runt/rakt på alla nu kända ledder.?.  Det låter sig inte göras medelst ekernyckel...

Det jag kunde bidra med var att frakta hjulet till hjälpen. (Hur gör de som inte har en lokalproducerad schascykel i sin ägo?) Hjälp i form av en son som, genom för mig okända vägar, kommunicerar med väsen som ger honom insikt i trolldom, svartkonst, häxeri, hokuspokus och magi!

 Ödmjukt

Fru Gunnarsson

Alla som känner Irene älskar Irene

Vad är det för fel på Finspång

I helgen hade vi besök av en god vän med familj, kamraten har tillbringat alltför mycket tid i Finspång de senaste året på grund av ett projekt som pågår där. För ett tag sedan reagerade han eller om det var kollegan på att det inte verkade röra sig några barn och ungdomar på byn, upplevelsen var att det kunde gå dagar utan att ett barn syntes till. Då detta är moderna människor med både TV-telefoner och datorer googlades det fort fram hur det är ställt med demografin i Finspång och det de hade upplevt var inte en illusion, ett stort minus i befolkningsstatistiken fanns på de yngsta. Då det nu är över tjugo år sedan jag själv bodde där så vets det inte om det är lika fortfarande men då sas det att om man flyttade bort för att gå i skola eller arbeta på annan ort så kommer en inte tillbaka och det verkar som att det var sant.

Finspång

Själv försökte jag återkomma med familj och allt 2011 men det var tvärstopp från bankerna och tur var väl det.
I Köping och Kolsva var vi välkomna av både folk och bank så dit for vi med pick, pack och företag.

Kolsva

Har idag varit på föräldramöte och fått höra hur det är i Kolsva, Malmaskolans nior gick alla i år ut med fullständiga betyg precis som vanligt, sjätte året i rad. Den med rätta stolta rektorn berättade vidare om att antalet elever ökat från 480 till 615 på fem år, förskolorna i Kolsva är fulla och unga vuxna är det ingen brist på, skolan måste byggas ut inför den kommande anstormningen.
Vad skiljer dessa platser i Sverige, Kolsva är en liten bruksort, Finspång en lite större fast med massor med jobb i, där borde den östgötska platsen vinna på poäng. Finspång är även fint på vissa ställen vilket knappast är något som kan sägas efter en resa genom Kolsva. Trots att jag både är dryg och självgod så kan inte ens jag tro att det är att på grund av min flytt ifrån och till som gör skillnaden. Samma slags sossar som styr, samma slags människor som bor, till och med naturen känns likadan fast motorsport intresset är större här i Kolsva, måste vara det, mer motor och mindre fotboll ger sundare samhälle.
Läste förövrigt på Norrköpings tidningars hemsida idag att det finns 290 platser på listan över vilka kommuner som har bäst och sämst skolor enligt lärarförbundet, Köping var ej nämnt i den artikeln men av 290 platser finns det en som har just nummer 290, den var Finspång bäst på att lägga beslag på.
Flytta till Kolsva, du kommer inte ångra dig.

Trapp

 Har lite svårt att plita ihop några inlägg med stuns just nu, har ännu en gång hamnat i de onda famnarna som kräver snickerier och byggnationer innan de släpper taget.

Ringde en snickarkunnig kamrat för råd angående plintarnas djupgående. Jag klagade lite på svårigheten att komma tillräckligt djupt, han svarade då att det brukade inte vara något problem på hans jobb då de sällan använde H-ettor. Undrar fortfarande vad han menar, burnar de upp gruset med  kawa trepipar.

Gröne Gregory

 22 segrar på 28 heat, 27 målgångar, missat pallen en gång och vurpat en gång. Tror faktiskt att den P&M Suzuki jag räddade från att bli en så kallad street fighter för ett antal år sedan är den cykel som har haft bäst statistik inom nordisk classic racing de senaste 4-5 åren. Säg gärna emot om du kommer på någon annan.

 

 Nu ska det fixas lite innan det ska tävlas igen på den, om det nu blir fler race. Har lite andra planer som denna ingår i men det verkar svårt att få ihop något, hoppas dock på framgång i mitt sökande snart.

 Motorn är relativt lite trimmad egentligen, kammar med relativt milda lyft, 10.25 i komp, 1085cc, portad, RS33, magnettändning, ombyggt avgassystem från en RF900, bänkad till 113 hkr än gång i tiden. Bottendelen av motorn är original GS med svetsad vev, standard kopplingskorg och likaså växellåda. Går som en raket trots det.

Att köra med denna är inte alltid så kul, lite bökig att få runt i svängarna men desto roligare ut på rakan, är rejält vass den första halvan på vilken raka som helst och antagligen ännu vassare på den andra delen, sen ska det bromsas, det är inte så skoj, svårt att göra sena demonlikande hejdningar, vikt, fart och gaffeln sätter gränser som inte ska pillas på.

Har länge försökt sälja denna men nu struntas det nog i det, det är trots allt en bra sak att ha om en inte vill bli tvåa...