Koppleriet

 Det nedre kopplingshandtaget har suttit på XL250-racern men blir nu utbytt, det övre är ersättaren. Kommer från en GSXR och samma modell sitter på alla mina hojar som används för racing, har en fin fjäderbelastad vajerjustering i aluminium och längden på greppet ger bra kontroll på kopplingen. Att ha lika på alla är även bra om det körs sönder, chansen att ett nytt grepp finns med i reservdelslådan ökar.

 Nu visade det sig att det nya kopplingshandtaget är 10 gram tyngre än det ratade men här får funktion gå före slankhet.

Slutligen ska ni få ett gratistips till gällande en lättare knarr. Den högra kopplingswiren är även den den som suttit där sedan knarren byggdes. Jag gissar att det är en original XL250 kabel som fanns att hitta på donatorhojen, har bytt ut slika förr och detta är enkelt fläsk att fläska av, gjorde en ny av en gaswire från en Kawasaki ZX6R (säg det fort ett par gånger) och vann mycket på bytet. Vajern fick en bättre dragning, den har skönare glid då höljet är klätt med någon slags nylon på insidan samt är 115 gram lättare än sin föregångare, vilket är ungefär hälften. Om den tunnare vajern håller kanske du undrar, kolla i så fall dimensionen på en vanlig trampjonnes bromsvajrar.
Sen en sista grej som har gäckat mig genom åren, har även fått tveksamma svar men ingen verkar veta, hur stavar man till wire på svenska och hur blir det då de är flera.