Garelli

Snygg hoj

Som synes ett märke som var med redan på den tiden allt var gott. Snygg logga höll de sig också med, inga korslagda stämgafflar här inte!

Kostepåat

En italiensk tillverkare som efter en inledning med "normalstora" maskiner gick över till de rara små pendelapparater som nästintill alla Italienska och Spanska Mc manufaktörer verkar ha förkärlek till. Antar att detta styrs av de enkla marknadsekonomiska lagarna, tillverka det som efterfrågas så får du sälja. I den mån Garelli nu är kända så är det väl främst för de raska racerhojarna i Roadracingens småklasser.

Det verkar ha varit ganska ok redan på den svartvita tiden

Relativt tidigt förstod de att racing är melodin, kul på jobbet med ursäkten att det säljer! Riktig snurr på bitarna fick de kanske först på 80-talet. 50cc och 80cc, den korta tid det fanns, gick alls inte dåligt. Men allra som bäst gick 125cc där de med hjälp av bla Ángel Nieto lade beslag på världsmästartiteln årligen från 1982 till och med 1987.

Rask liten spanjor på rask liten italienare

Tyvärr gick inte affärerna ihop sig under 80-talets slut vilket innebar att Garelli köptes upp av Fantic för att försvinna in i ett brittisktliknande virrvarr av samgåenden, ägarbyten och återuppståndelser så idag hittas deras namn på plastraketsmoppar som gör 45 km/h. 

 Naturligtvis finns det en anledning till Sätermannens intresse för detta anrika märke, han har nämligen shoppat upp sig på en alldeles egen rask liten Garelli. Faktiskt den allra minsta Garellin, 38cc.

Hängpung

I en tid när varenda kotte och bror hans skaffar sig en kinesisk liten påhängare till trampjonnen inspireras slutligen även jag, men en man av klass föredrar naturligt ett genuint italienskt finteknologiskt original. 

 Ödmjukt