Suomi perkele

Förra året åkte jag till min favorittävling i Jurva Finland och båda cyklarna rasade innan tävlingarna började samt att det regnade mest hela tiden.
I år var det mycket bättre då solen sken oftast men annars lika som 2015.
småHondan skar i cylindern trots eller kanske utav 5 hundradelar större spel mellan kolv och foder än rekommenderat. Med hjälp av Pelle Jordan så byttes cylindern till förra årets 250cc variant på rekordtid eftersom tiden som var avsatt för det gick åt till den alltmer trilskande BSAn.
Körde i trefemtio båda dagarna och bröt båda då frambromsen slutade antingen funka eller funkade för mycket, troligen vatten i bromsvätskan. Igår så fanns det absolut ingen broms alls efter en raka, fick lägga i ettan för att få ner farten innan sandfållan som kördes rakt igenom.
BSAn byttes det växellåda i vilket skulle vara en enkel sak enligt kunnigt folk, det var det inte. tog jättelång tid och strulade rejält, fattades även en detalj som turligt nog Morten Rygh hade med sig och lånade ut snäll som han är. Tackade för lånet genom att slå honom i racet som var blött/upptorkande, i torrt skulle jag inte haft en chans. Kom tvåa efter Ari på Manxen.
Igår så stannade det med en smäll, inte en mekanisk sån utan en som kanske sa att topplockspackningen gett upp.
Sen åkte vi hem.
Detta var trots allt en bra tävling, bra arrangerat, bra väder, fin bana och båtarna under motorerna som jag propagerat för verkade fungera finfint då det inte mig veterligen inte blev någon oljesanering alls.