Provstartad!

Många delar blev det.

Äntligen händer det nått! Undertecknad har så lånat ut en gammal racer till en duglig chaufför. Tanken är att jag skall kunna stå där vid banan och säga: Det där är min cykel det! Och på så vis få en gnutta ära, trots att hela förtjänsten egentligen är någon annans.
 Chaufförn i fråga är också en långt dugligare mek än Sätermannen, efter några års dvala i min ägo startade cykeln redan andra dagen hos sin fodervärd. Ett svagt metalliskt ljud man helst inte ville ana kunde likt förbaskat anas, trots att moroten renoverats av förre ägaren och därefter inte startats.
 Sätermannen hoppas på att ljud man inte vill ha upphör av sig självt om ett tag, dugliga mekar ser efter varifrån de kommer. Det niodelade drevet var symptomet, en balansaxel monterad ett kugg fel var felet. Vevstaken har nu sex distinkta fasta lägen istället för det slappa "snurret" som är brukligt och balansaxeln kräver rörtång för att rubbas ur sitt läge... Lika bra att den inte startar kanske, för då skulle oljan skvätta ut vid den lilla öppningen i kåpan. Nå, skall man nu vara musklerna bakom satsningen för att småningom sola sig i glansen får man också bita i det sura äpplet. "Teamet" inväntar ivrigt de delar som redan är på väg över Atlanten för att snabbt o elegant få ihop reservpuffran till en rask morot. I alla fall kul att se att min cykel numer är i raceklart skick. Nästan ...

 Ödmjukt