Carl Fogarty

Läste mig en bok för ett par veckor sedan på stranden i Mombasa. Julian Ryder har skrivit och när han sitter bakom tangenterna så blir det alltid läsbart även om det inte är på svenska har jag märkt. Skriver helt enkelt inte bara intressant utan så att även en medelålders man med halvbra/halvdålig engelskkunskap kan förstå, det är inte fallet med alla skribenter.
Skriven vintern 95-96 då Foggy var mitt uppe i karriären och det som slår en är att om talangen finns verkar det vara ganska enkelt att köra racing. Han blev världsmästare redan på åttiotalet i F1 på en hemtrimmad RC30 mot exempelvis Joey Dunlop på en 750RVF, slog absoluta varvrekordet på Isle of Man i början av nittiotalet, gjorde succeartade inhopp i 500GP (med tanke på vilka cyklar han åkte på) innan det till slut blev superbike. 4 gånger världsmästare på Ducati innan det slutade med en krasch som satte stopp för vidare framfart.
Min respekt och sympati för Foggy har ökat efter denna läsning, han gjorde på sitt sätt och var inte alltid den mest lätta snubbe att ha och göra med men vinna kunde han och sin integritet behölls.
Nuförtiden är han förövrigt folkkär då han vann en Robinsonliknande TV-show, fick flest röster.