Honda XL250

Robban Lavér säljer nu den XL250 som jag byggde för ca 5 år sedan. Vill köpa tillbaks den själv men har redan en tvåfemtiracer och behöver inte en till. Hojen är otroligt kul att köra och oftast placerar den sig som bästa fyrtaktare i klassen. Knotan ger 28 hästar och cykeln väger 103-105 kg ungefär, priset för denna pärla är 28000kr och du borde fundera på om detta inte vore något för dig. Med en annan kolv och lite vassare tändsystem borde 32-35 hkr kunna fås och skulle den vara en vinnaraspirant med rätt kusk. Så som den är nu så är den väldigt tillförlitlig, vid mer trim så skulle kanske det ändras men det är inget som säger att den inte skulle hålla ihop då denna motor i crosstjänst kan tas upp till 400cc och det enda som brukar gå sönder är kickmekanismen, som tur är så finns det ej något slikt onödigt på denna. Tjööp genast, jag lovar att hjälpa med support i den mån som den kan ges, om du inte själv vill köra så sponsra någon annan.

Honda RS500 1989

Allesandro Valesis RS500 från 1989, sista årsmodellen av den racer som var den sista produktionaren som kunde hävda sig i alla fall lite i 500GP.

 Tre förgasare kräver tre gasvajrar men endast två styren.

Tre cylindrar kräver tre förgasare men bara två kylare.

Utanför fanns en RS500 till, första sorten som Petrarna Sköld och Lindén även hade framgångar på. Uppfattade inte om denna var komplett eller om endast chassiet fanns.

Lucia

Tänk om alla luciafiranden var så bra som på Doris dagis, de drog av hitarna som ska sjungas på ca 5 minuter sen var det klart för trevligt samkväm med fika. Av alla liknande tillställningar som har bevittnats av mig på skolor och dagis så var detta det klart bästa någonsin.

Yamaha TZ500

TZ500 blev aldrig så framgångsrik som det var tänkt. En av de snabba holländarna vann ett GP med en sån maskin men då med Nico Bakker ram. Tror det var Jack Middelburg men kan ha varit Wil Hartog. Motorn hade förövrigt stora framgångar som sidovagnsdragare men det känns inte lika fränt och fräsigt som 500 GP. I Sverige körde Åke Grahn och Kjelle Watz en slik med viss framgång och i Forgotten Era åker en norrbagge fort på en 500 TZ och det ska han ha kredit för, även om han är från Norge.
Cykeln på bilden är som ny vilket alla cyklarna var i detta rum fyllt med femhundror.

Cagiva C594

 Efter 3-4 tävlingar 1994 ledde John Kocinski 500 VM på denna cykel, just då var det den snabbaste knarren i världen, vid årets slut hade ett totalbrons bärgats. Det finns två stycken cyklar som denna i världen, den ena har Cagiva och den andra är den på bilderna.

 Det finns många som tycker att detta är det vackraste som någonsin har byggts och min åsikt är att de som lever med den tron inte har helt fel. Vet ej någon cykel från perioden som ser bättre ut, designen är inte slätstruken som hos japanerna, den sticker ut med sin lite för långa bakdel, kolfiberram, färg och kåpans fantastiska form. Är lite skeptisk till att du kan hitta en snyggare hoj tillverkad de senaste 30 åren men tryck gärna ner de orden i halsen på mig med bevis av rang.

Blev lite paff då det stod en slik maskin framför ögonen, har stått och dreglat över en Britten vid ett annat tillfälle men i en sån är ju ungefär lika vanlig som en Honda CB350 i jämförelse.

Resan del 1

 Ner till Gardasjön är det ca 220 mil från Kolsva. De första femton skulle köras förra onsdagen till Finspång. 6,5 timme efter avresan och 300 km senare anländes det till denna Östergötlands översta avkrok. Fastnade i köer innan Hjälmarsund då en lastbil låg på vägen, vände och siktade på en annan väg över Eskilstuna och fick vända igen av lika anledning, kom sen fram via Örebro. Lyckades även med en mindre dikeskörning själv som sinkade mig en halvtimme. Bra start på lång resa, färjebiljetter fick bokas om och dagen efter åktes det via Danmark in i Tyskland. Pausade på ett hotell, vaknade åkte till Österrike närmare bestämt Innsbruck för vidare färd genom Brennerpasset till Italien och Sirmione.

Efter mycket strul med säljaren som inte alls verkade prioritera köpare som åkt från Sverige för att köpa dyr knarr så fick vi till slut audiens kl elva 14-15 timmar efter vi ankom. 

Rudgen som enligt framstående expert är en 1933 fabrikare körd av känd kusk handlades raskt och lastades in i Kangoon. Efter det så fick vi kika in i ett annat rum och det innehöll en oerhört imponerande samling 500cc tvåtaktsracers. Digniteten på de cyklar som står i en fabrikslokal i Sirmione är nog svårslagen, finns väl ett par museer som har liknande samlingar kanske och säkert ett par andra privata samlingar men inte många i världen. Den femhundras dignitet som vi for iväg med var nog inte säljaren riktigt uppdaterad på. Återkommer med tvåknackarna senare men här är ett litet tjuvkik. Cykeln bakom var en TZ500 men den tänkte man knappt på.

Lago di Garda

Nu är originalbloggarn tillbaka, vill först tacka ersättningsmannen från Säter för ett gott utfört värv och för hjälpen att hålla denna lågt respekterade avkrok på nätets avigsida igång.

Julstämning i Sirmione

Vy över sjön

Pizzabutikens plasthäst roade farsgubben

På Doris dagis finns det en sidovagnsknarr, i Italien finns det riktiga grejor.

Anledningen till bortavarandet var en tripp till Italien med min far som spekulerade i att handla en Rudge vilket även gjordes. Handeln skedde närmare bestämt i Sirmione som är hemmavist för Italiens Jetset och andra gottställtare. Ligger vackert beläget vid Gardasjön i norra Italien, se bilder hur trevligt det var där. Jag kommer inte skriva desto mera denna afton men fortsättning kommer.

Kör Brasilianskt

Walkmachine, står hemma hos mig.

Nej, låt inte någon hälla smält vax innanför dina kalasbyxor för att sedan med ett raskt ryck befria dig från pälsen därnere (speciellt inte nu när det är så kallt ute), det är inte så jag menar. Alltsedan sanna motormän från Dalatrakten spridit brukandet av Ryska fordon så till den milda grad att numer även delar av allmogen ses på sådana farkoster (även  ”The original blogger” fick ju krypa till korset och köpa sig ett ryskt muskedunder, sin stora sidovagnsaversion till trots), har det varit lite svårt att dyka upp på något som är stryktåligt nog att användas i dagligt bruk och udda nog att väcka förvåning/beundran hos likar. Varför inte leta fram något ur den brasilianska fordonsfloran? En industri nästan uteslutande förknippad med licenstillverkade VW bubblor visar sig ha mer att erbjuda, några av er minns kanske den hitils sämsta varianten av Ford Escort: LX, gjord just i Brasilien. Några andra av er känner givetvis till att motorcykelfabriken Amazonas plockade ihop en ”pryl” enligt elaka rykten baserad på vad som blev över när VW o Ford fabrikerna städades inför storhelger… Finast av de nordsydamerikanska fordonen måste Walkmachinen vara. Något som vi idag brukar kalla Goped serietillverkades redan på 70-talet i landet med den gröngula flaggan. En maskin som hjälper dig med promenaden, finurligt.

                              Amazonas 1600, står väl knappast hemma hos nån?
                                          
Dagens tips: Använd dina leksaker.
 Ödmjukt Sätermannen





Veckans dekal

Reklamkupp

Veckans dekal  kommer från min gode vän och dekalkomanimanufaktör H.M Östling.  Visst har han sedan drygt ett kvartssekel tillbaks varit en trogen vän och vapendragare. Före, in i, genom, ut ur och efter äktenskap o annat vi prövat under livets gång har vi kanske inte alltid umgåtts dagligen men alltid hållt den relationen att vi kan ringa varandra mitt i natten. Nu räcker dock inte det på långa vägar för att omnämnas på detta storslagna vis i denna en av webbens finare avkrokar, nänä. Han är helt enkelt en grym jävel på dekalkomanimanufakturi! (Just fucking Google it om du inte tror att det ordet finns.) Hans kunnande och maskinpark är tillräckligt stort för att framställa allt från små originalidentiska dekaler passande pedantrenoveringen  till helklädda teambussar för racerföraren, från”oneoffs” till oändligt upprepade storserier. Men framför allt! Hans hjärna är tillräckligt skev  för att nappa på DINA mysko ideer. Har du bara en bild så gör han dekalen, skylten, banderollen eller dekoren efter den. Å allra bäst!! Har du bara en vag aning så gör han bilden så du förstår vad du menar.

Made like a gun

Dagens tips: Gör något för en vän.

 Ödmjukt Sätermannen

Glöggfest

                                          Fint som polisskit.


Kamrat och intresseföreningen Isgaraget (som nog kan sägas vara en väninstitution till Nonshine/Spinnin Wheel) i Hedemora (klassisk Motorstad) inbjöd på Torsdagsaftonen till Glöggkväll. "Lerhandlarn" hade blandat en smakrik glögg som enligt utsago baserats på Strömsundskt (klassisk Isracingstad) källvatten, för övrigt släpptes få detaljer om ingredienserna... Då kamrat och intresseföreningen Isgaraget tidigare figurerat här på denna en av webbens finare avkrokar känner trogna läsare till att nämnda kamrat och intresseförening består av ett drygt (jo, på båda vis) dussin mer eller mindre omogna tonårspojkar i medelåldern. Vet inte om fruar/flickvänner/kärestor sagt till om tidig hemgång för att orka bistå i julstädning/stök nästkommande dag, eller vad det nu kan ha berott på, men den sedvanliga russtartningen (nej, motorerna går på tomgång)  av allehanda udda fordon uteblev till stora delar. Som samtalsämne och ljudkuliss startades en Bernard (miljösoppa naturligtvis) som tuffar på en tomgång vilken endast just denna Bernard och annars tändkulor kan uppnå (nernå?). Startförsök gjordes också med en helt vanlig Clio sulkygräsklippare/jordfräs, detta resulterade dock inte i något motorljud, blott en trött sulky och en ännu tröttare gammal garagegolvsheltäckningsmatta (det har inte ni i era garage!)



                                               

                        Hmm, bensinkran på, växel i, varför tänder den inte?

                   Ivarsson visar att han kan hålla balansen även utan stödhjul.
                                        
För övrigt, som vanligt när kamrat och intresseföreningen Isgaraget tar sig för något, en trevlig tillställning med tillhörande/sedvanligt ljug och beundrande av varandras stolliga pryttlar. Långväga gäster denna kväll var MöklintaKalle, stolt ägare av en stödhjuling ni snart kommer  se fräsa runt med Italiensk trepipig puffra! Och Herr Ivarsson, regerande nordisk mästare i Classisktstödhjulingsburkslaveri! Även du är hjärtligt välkommen för en kopp kaffe o lite ljug närhelst du har vägarna förbi.

                                Som synes har även damer jättekul i vårt garage.

                                              Werner, Svante och Bernard

Dagens tips: Gör något kul tillsammans med dina vänner.

 Ödmjukt Sätermannen