P&M från förr

 Hittade en frän hoj på en bild, en så skulle en ha. Lite tejpande på sexan så vore den klar för race. Notera även Granadan.

Nr 22

Hittade denna bild, måste ha tagits förra våren då jag jagade Mossberg som åkte ISR, jag kom ifatt.

Märkligt

Pecketten är nog den mest framgångsrika Classic racern i Sverige de senaste 5 åren. Den har varit till salu sen 2016 men ingen verkar vilja komma först i mål så den får behållas en stund till.

Nya sulor

 Har gjort en liten deal som har gett nya däck till nästa säsong. Tre uppsättningar Metzeler Racetec, nu hoppas jag på 1,01 på Sviesta, 1,13 på Åsen och ännu snabbare på andra banor.

Har kört Conti nu under många år och har lärt mig hur de funkar, innan dess var det Avon som är en helt annan grej, nu kanske det blir som jag helst skulle vilja. Mycket Contikänsla men med Avons greppande känsla. Alltså stabilitet, precision och hållbarhet ihop med grepp som känns som att det gräver ner sig i asfalten.

Varvrekord

Pecketten har jag snurrat runt Sviesta på 1,02.5 med som bäst och det är även det snabbaste som snurrats med någon cykel av mig. I morgon tror jag det kommer gå fortare på tisdagsträningen, nya motorn som plockats ihop i Gisslarbo är inte alls långsam, borde fixa nytt pers med den om vädret tillåter.

Nummer 1

Hittade en fin bild från 2014 på nätet, just nu går inget speciellt bra för mig och då är just en bild som denna fin att kika på, muntrar upp en liten stund.
Ettans modell är förövrigt taget från Systembolagets nummer ett, Renat Brännvin av äldre modell, finns nog ett inlägg om det någonstans på denna webbens avigsida.

Service på Gröne Gregory

 Dagen började bra, kände mig stark efter all den krankhet som varit den senaste veckan, det gick visserligen snabbt över men det var skönt då det varade. Sen kom det en sittpuff med posten, eller kan det ha varit två däck.

 Förra året kraschade Pecketten innan den blev bortställd, bra krasch var det då jag inte satt på den utan stod bredvid, ramlade av lyftbordet. Knäckte bakbromsen och styret, resten klarade sig så först fíxa detta. Ringde vår lokala MC-demontering som hade Yamaha FZR styre, Suzuki bromsgrepp och Honda bromsokshållare samt skiva för direkt leverans, bra firma det där.

 Lite masserande av Hondagrejorna sen var det plats

 Krokig skiva här under, sliten rak ovan, sliten är bra då väger den mindre.

 Samma firma fixade sen kedja, EK Crosskedja, lätt, stark och billig, byter den varannan racehelg.

 Regnrace var det sist den luftades, framaxeln var rostskadad.

 Nästan klar ett par timmar senare, nya däck, ny kedja, styre, broms bak, olja bytt, rengjord, kollad här och där, najjad, pumpad, klar för race i stort sett. Vi får se om den nionde raka Årsracesegern kan tas på lördag, då blir det inget försök på tiondet.
Kenny kommer säkerligen göra allt för att slå mig och det innebär mycket, han har pressat mig hårdast av alla mina konkurrenter tidigare år.

Bakom på nästa bänk står den eventuella tredje knarren men jag tror inte den kommer hinnas med.

Vi har förövrigt fått en femtiofjärde förföljare, välkomnar dig hjärtligt, alltid glad blir bloggarn av detta med nytt intresserat folk.

Sviesta banträff

Kåta Bettan strulade mesta hela dagen men gav mig ändå förhoppningar om framtiden då hon levererade riktigt bra däremellan. Mer fart i denna hoj rakt fram än med den gröna, har aldrig kommit över 210 med den men med Bettan blev det 215 på Linköpings relativt korta raka.

En sak som är bra med denna knarr är hur den beter sig vid inbromsningar, går att bromsa senare och det är enklare. Cykeln är även mycket mer lätthanterlig men det är nog en liten bit kvar innan den klår Pecketten på hela varvet.

Nu ska det bara luras ut vad som ska göras med den.

Gröne Gregory

 22 segrar på 28 heat, 27 målgångar, missat pallen en gång och vurpat en gång. Tror faktiskt att den P&M Suzuki jag räddade från att bli en så kallad street fighter för ett antal år sedan är den cykel som har haft bäst statistik inom nordisk classic racing de senaste 4-5 åren. Säg gärna emot om du kommer på någon annan.

 

 Nu ska det fixas lite innan det ska tävlas igen på den, om det nu blir fler race. Har lite andra planer som denna ingår i men det verkar svårt att få ihop något, hoppas dock på framgång i mitt sökande snart.

 Motorn är relativt lite trimmad egentligen, kammar med relativt milda lyft, 10.25 i komp, 1085cc, portad, RS33, magnettändning, ombyggt avgassystem från en RF900, bänkad till 113 hkr än gång i tiden. Bottendelen av motorn är original GS med svetsad vev, standard kopplingskorg och likaså växellåda. Går som en raket trots det.

Att köra med denna är inte alltid så kul, lite bökig att få runt i svängarna men desto roligare ut på rakan, är rejält vass den första halvan på vilken raka som helst och antagligen ännu vassare på den andra delen, sen ska det bromsas, det är inte så skoj, svårt att göra sena demonlikande hejdningar, vikt, fart och gaffeln sätter gränser som inte ska pillas på.

Har länge försökt sälja denna men nu struntas det nog i det, det är trots allt en bra sak att ha om en inte vill bli tvåa...

Peckett Trident

 Fanns en Peckett till på Gelleråsen i helgen, ett visst habegär infanns sig minst sagt.

 Såg ut att gå fort på racet men framförallt verkade den otroligt välbyggd.

 Ramen är godkänd för Classic 750 och den går att köpa, om det inte vore så att det står en Rob North och skäms i verkstaden skulle det införskaffas en genast.

Fanns inget att anmärka på denna cykel.

 Kanske i om det ända ska varas petig att den verkade lite oanvänd.

 Historien om denna ram tror jag är så här.

 Richard Peckett jobbade hos Dresda och byggde ramar, fick sen se och höra fabrikscyklarna med Rob North ramar och ville ha en själv. Då kunskapen fanns och mr Peckett är ganska lång blev det en lite större Rob liknade variant, detta ska ha gjorts 1972 vilket gör att den är ok i Classic racing.

Jag är också ganska lång...

Skumt

Konstigt detta, är redan nu nästan en vecka innan racen klar med båda cyklarna, har aldrig hänt förut. Normalt är kvällen eller samma morgon som det ska åkas som knarrarna kan lastats in i skåpet..
Förutsättningen inför nästa veckas race är att om jag vinner båda racen med Pecketten blir jag Nordisk mästare samt vinnare av Nordiska Cupen, lätt att ha som målsättning men kanske inte plättlätt att utföra men då jag inte bara är dryg utan även självsäker så tros det att det kommer gå bra.

Lugna gatan

Har fått riktigt fina bilder från årsracet skickade till mig från Steffen Rosén, kolla vad fränt det är att köra P&M Suzuki när det är rätt soppa i tanken.
Bilden är tagen i chikanen på Sviesta och just där är det svårt att hålla ner hjulet då dragläget ihop med de spår jag får köra med denna knarr stämmer riktigt bra för hjulning. Svårt däremot att hitta rätt i efterföljande höger men noterar nöjt att jag har lyckats ändra kursen på ett hjul och är på väg åt rätt håll.
Kenny bakom har ett helt annat spår med sin avsevärt mycket lättare cykel. Räknade lite på vikt/effektförhållande mellan våra ekipage, nr 80 har ca 2,4 kg per hästkraft och nr 70 ca 2,5 kg per hästkraft om TZan ger 75 hkr på bakhjulet vilket den borde göra.
Fördel för mig är mer vrid vilket syns på bilden, högre toppfart vilket knappast har betydelse på korta rakan men på Anderstorp skulle det vara tufft med en trefemtio. Detta är bra för mig då det är relativt enkelt att köra om men svårt att köra om för den som ligger bakom.
Fördel för TZan är låg vikt som ger en överlägsen hanterbarhet, kan bromsa senare och köra fortare i svängen medans jag med Suzukin satsar allt på att komma på gasen fort och ge järnet. Mitt i svängen går det långsamt vilket är meningen, upplever förövrigt att de flesta av mina konkurrenter kör för fort i svängen och missar utgången på grund av detta. Om mitt spår istället vore samma som Kennys skulle nästa sväng knappast fixas med fart med min 70 kilo tyngre cykel men det är inte ett problem som uppstår på en Yamaha TZ är min gissning.
Problem uppstår dock när småHondan ska köras då det borde faras fram i TZ spåren men detta är svårt att ändra så samma spår körs men kompenserar detta med att ha högre fart in i sväng och i densamma, utgången brukar inte vara svår med 30 hästar fast det finns nog en snabbare väg.
På Gelleråsen som vi ska köra nästa helg är det 10 stycken kurvor med Pecketten men bara 7 med småHondan, fundera på den en stund.

Facebook

Är en av de där få som tror att Facebook är en fluga som går över och därvid inte orkar gå med. Hittade dock bilder på samma forum idag på mig själv och då jag inte bara är dryg utan även självgod så snoddes två av fotografen som heter Leif Daremo eller om det är ett alias.
Bilden ovan visar småHondan innan sista varvet påbörjas, de jagande två har ett visst effektövertag vilket torde vara nästan femtio procent om det räknas från min sida och på varvets sista raka var jag en mumsbit även om det kontrades i bromsningen. Kunde dock inte klara sprinten fram till mållinjen riktigt, fick släppa förbi en men inte två.

Bilden ovan visar Gröne Gregory i ett enklare race men om det synas noga så kan det ses att bromshandtaget är intryckt mot gummit, när racet var över fanns det inte några bromsar alls, fick köra rakt fram efter långrakan då det inte gick att få stopp på ekipaget. Gick ju bra ändå.
Kommer inte skriva något imorgon så bli ej ledsen om det inte är en sedvanlig uppdatering, kanske Sätermannen har något i fickan. Sen som tips så visar TV6 MotoGP på söndag, sällan något som går att se på svensk gratisTV.

Tre av fyra

Bra helg i Linköping med en seger och tredjeplats med småHondan på 285cc i 350 klassen. Räknade inte med att vinna men ibland går det vägen och denna gång så blev det så, idag blev jag trea då det inte funkade riktigt, missade med bestyckning samt strul med broms under racet, var utan den ett par gånger och tappade många sekunder, blev av med andraplatsen på mållinjen men klarade tredje med ett par hundradelar.

I Forgotten era var det stenhårt igår, Kenny från Danmark på en TZ350 jagade mig alla 10 varv och var även om ett halvt innan ledningen togs tillbaka. Körde ganska fort enligt mig många tider under mitt gamla bästa på Sviesta och den allra raskaste var 7 tiondelar snabbare än vad som klarades förra året. Tyvärr vurpade dansken på sista varvet i bergskurvan och kunde inte vara med idag vilket gjorde saken enklare då det blev mera lugn körning med Knut Holte i hasorna, slog honom med mindre än en sekund idag, igår var det 21 sekunder emellan oss vilket säger en del om skillnaden i tempot på lördagen kontra söndagen.
Vill tacka de som kom och handlade tishor eller kom och pratade om Nonshinebloggen, får mycket fin respons och det värmer. På tal om skjortorna så finns det endast large och medium kvar samt medium för barn, handla gärna fler så en nya variant kan tryckas upp har idéer men så länga gamla modellen finns kvar så blir det ingen ny variant.

Mer fart

Kanske svårt att tro men det var nog så att Pecketten inte gick så fort som den skulle på Anderstorp långa raka, det tog slut på kraften vid ganska exakt 232 eller 233 km/h, varvräknaren fastnade på 9000 varv de sista 2-300 metrarna innan bromsning. Sims sa att han hade växlat för 260 och det ska inte min hoj klara men att den slutar dra strax efter 230 visar på fel., Accet var det som tur var inget fel på och då jag inte brukar vara sen på gasen ut ur böj kom han aldrig om.

Noterade vid service att mittencylindrarna inte fått tillräckligt med sås och har denna kväll inte för första gången försökt hitta något fel på fuggarna och säkert inte sista heller, hittade inget men bestyckade upp tvåan och trean. Tur det inte går fortare än 210 på Sviesta.

Anderstorp 2016

Önskade ju lite regn men det blev lite väl mycket på lördagsmorgonen.
Annars gick det bra och dåligt, igår efter att ha kört 5 varv i blött fick jag startplats fem, andra led. Sen skulle det tävlas i torrt och jag tog starten och virrade runt banan i min jakt på vettiga bromspunkter men lyckades hålla Sims bakom mig för det mesta, han var om ibland men inte då det gällde, vann med snabbaste tid.
Idag gick det sämre i upptorkande, trea i upptorkande då det gick för sakta i början, ett varv tävling till så skulle kanske segern bärgats men det är det där med om. Min två sekunder snabbare varvtid än vinnande TZ500 är en klen tröst, Holte kom tvåa och det var bra för honom men min besvikelse var grann, fjärde gången som jag inte vunnit racet på Pecketten på över tjugo starter, första förlusten sen Våler i maj 2015 om Tyskland bortses.

Massor med fart

Framdrevet på gamle Gregory är nu så stort så att det knappt får plats på bild, strax över 240 km/h kommer det bli om det varvar ut, det borde räcka en bit.

Förövrigt så köpte jag Todd Hennings Drixton Honda 450 för över tio år sedan, det var en drömhoj även om just denna dröm borde fått förbli just en dröm då den aldrig förutom en enstaka gång har levererat. Med den kom det massor med olika utväxlingar varav den högsta borde gett en toppfart uppåt 300 km/h, tänk om en skulle ha behövt den någon gång.

Gamle Gregory är förövrigt min fars påhitt som namn på P&M Suzukin, för mig tog det mindre än två sekunder att koppla kopplingen, vad klockar du in på för kopplingstid.

Kommer åka till Anderstorp i morgon på eftermiddagen, de andra konkurrenterna kommer i sedvanlig ordning träna hela halva dagen men arbete före nöje gäller hemma i Gisslarbo samt att min lekamen är trött och febrig. Kommer nog gå bra ändå, har läst på Nonshinebloggen hur en ska ta sig runt banan med fart.

Våler 2016

Våler är inte min favoritbana vilket ni som har läst bloggen länge kanske vet, borde egentligen ha tränat på fredagen men då arbete behövde göras och just det där med att banan inte är någon favvis stannade jag hemma den dagen.

Började med tidsträning på BSAn som fortfarande inte levererar och var till och med efter Pelle på startplattan vilket gladde honom vad det verkade enormt, på racet blev det värre och jag bröt då det började gå tungt i motorn. Kommer nog låta den stå en stund innan det börjas om igen.

Peckett & Mcnab Suzukin trilskades också och gick inte alls bra, tappade orken på lika sätt som i Tyskland och en analytisk felsökning sa förgasarna och det var västan rätt, kranen var boven. Nya grejor monterades och sen trodde jag det skulle gå. Startade på plats 10 vilket inte är min normala position men kom upp på fjärde efter ett varv och efter lite fajt med Rune Vangen så startades jakten på en undflyende Guzziåkande Knut Holte som körde fort, tog i rejält men lyckades inte minska luckan nämnvärt, 2-3 sekunder efter innan de första varvningarna dök upp och där infann sig turen för mig men inte för Knut som missade att komma om dessa innan kurvorna och fick lägga sig bakom, detta hände två varv i rad och sen var jag ifatt. Suzukin går helt enkelt fortare rakt fram och om han inte har tillräcklig lucka ut på rakan så är det så att han blir tvåa vilket var vad han blev. Tyckte nästan (bara nästan) att han förtjänade att vinna då det måste krävas mycket att köra en Guzzi så fort som han gör. Min bästa varvtid var förövrigt inte så imponerande, Rune, Knut och Claes Gruvald körde snabbare men det räcker inte att köra ett kvickt varv då och då utan alla rundor ska fixas. Alla mina varv förutom det första höll sig inom en sekund marginal.  

Till söndagen ändrades det lite med gaffeln och det blev bra, gick upp i ledning på tredje varvet och höll sen den platsen de resterande.

Två segrar till med Pecketten, den cykeln är en bra sak att ha om en tycker om att komma först i mål.

Lite jobbat

 Skivorna från grönvarianten av Rickmanen får bli uppgraderade till racingskivor, anledningen till detta byte som innebär att mina fina ISR 320mm skivor ersätts med dessa som är 280mm är att reglerna har ändrats i Forgotten Era till max 300mm. Cykeln som vann klassen i Jurva hade mycket större skivor än så och den egentlige segraren borde således vara Knut Holte båda racen i Finland. Nu hoppas jag att det inte upprepas då det är en trist historia att lämna in protester.

 Konstigt nog passade det inte riktigt, Lockheedoken verkar vara olika då de på donatorn fungerade fint ihop med dessa nederben och skivor, svarvade midja på bultarna vilket möjliggjorde att flytta ut oken en halvmillimeter så det går fritt.

 Grönt är skönt, ibland...

Minns ni guldkedjediskussionen, även på en 1979 så skämmer det men till mitt försvar så var de naturella slut hos leverantören.

 Ny smörja, nytt filter som inte är smörja.

 Svetsa ihop pipan som skakade sönder i Bremerhaven.

 Siffrorna och färgerna ger vissa vibbar, tyskarna diskuterade något om detta när cykeln besiktades men då min tyska är obefintlig så fattades inget då. Idag då Köping besöktes och en snubbe från en lokalförening kom gåendes i sin fina sweatshirt så undrade jag först om han supportade min tyska satsning men så var nog inte fallet.

 Nu rätt igen.

 Två färdiga, kommer anlända till Våler i morgon kväll, mina konkurrenter har då tränat hela dagen, undrar om deras cyklar kommer vara hela efter det.

Back in black

 Original var fälgarna svarta på Pecketten men de har oftast varit guld efter det och bak endast det. Det som har gjort att cykeln inte går så fort förutom kusken är bakhjulets bredd, har kört med 130 bak och med över 80 hästar på bakhjulet behövs mer gummi. Turligt nog kom det med lite nya Dymags med Rickmannen då den handlades och nu sitter de på plats, den snygga ISR skivan fick dock ge vika och är ersatt av en NSR variant.

Kommer nu kunna köra med 150 svål bak men det finns andra som både har 170 och 180 i klassen, hoppas det räcker ändå. Har även fipplat mycket med framändan ikväll, mer om det senare.