Banträffen



Portören Bohlin och pappa Run Run Rune

Kom slutligen till Sviesta igår för att provköra knarren, var ganska trött på den och det hela då och blev ännu mer less på skiten när den inte startade på fler än 2 cylindrar. Efter lång analytisk felsökning med hjälp av min far så hittades till slut en trasig CDI box. Denna var ny liksom allt annat i gnistverket, skrev för länge sedan ett inlägg om magnettändningars tillförlitlighet kontra batteridrivna tingestar och här kom det mer vatten på den kvarnen. Lyckligtvis fanns extra CDI med i packningen så till slut gick den.
Åkte ut och körde ett varv och sedan in i depå för att se om all olja var kvar i motorn, körde tre till innan ny koll. Är lite nervös angående oljespill då jag har skadat mig nämnvärd pga detta och det var inte ens min egen olja. Kunde sedan köra i lugnt och stillsamt tempo hela dagen tills min analys om vad som ska göras för förbättringar var klar. Kan nog säga att min gnista var tillbaka när Fiatens mäktiga grill riktades mot Kolsva. Har kanske tio punkter att åtgärda men inget som kommer kräva stora insatser, tror att Pecketten kommer bli en höjdarknarr, kanske till och med kan hjälpa mig med att klättra upp på en pall någon gång.

Folkvagnar och annat tyskt otyg är inget som får mitt hjärta att banka men ibland kan det bli ett dubbelslag. Typ 2or med förkrigare på flaket hör till den kategorin, ägaren till detta ekipage (tror jag) kan få en ursäkt från mig då jag var lite brysk mot honom. Ibland kan det bli lite fel.