Ett slikt ekipage som på bilden borde alla mammor och pappor ha, humörhöjare för alla inblandade. Snowracern har förövrigt skänkts av familjen Lavér, om de hade en Sexoped och drog den med vet jag ej men om minnet inte sviker så var en Crescent 2000 Pygge parkerad i Robbans garage förr i tiden, funkar nästan lika bra det.
Såg att du tiggde kommentarer tidigare, så jag känner mitt ansvar och fortsätter krascha din annars så läsvärda blogg. Jo, ett liknande ekipage finns även i min ägo, moppen är förvisso av samma modell men sedan åtta (kanske 9) år under ombyggnad till ett Easy Rider utförande. Kommer att bli skitballt när det blir klart, förmodligen redan till sommaren! Nu igen! Naturligtvis är min bob av genuin rysk modell (visserligen långtidsutlånad till en polare sedan åtta (kanske 9) år). Bobben köptes av vår far hos den lokale järnhandlaren sent sjuttiotal som en gåva till oss små pojkar, då förstod vi kanske inte riktigt att uppskatta den eftersom vi näppeligen ens tillsammans orkade dra den uppför backen mellan åken. Med stigande ålder och förstånd förstår jag som bekant att uppskatta och glädjas av det ryska stålet! Bobåkning efter dubbförsedd endurohoj i preppat skoterspår kan för övrigt varmt rekomenderas, något jag och min granne med glädje, iver o en fart högre än Ockelboåkarna ägnade oss åt i vår ungdom.
SvaraRaderaSätermannen
Näppeligen är ett fint ord.
SvaraRaderaThomas
När dom blir lite äldre. Endast medar att stå på, från en skrotad sparkstötting, i släp efter moppen. Dvs inget att hålla i sig i. Helst inga backar, helst ingen allmän väg (där sandar dom och då gör det ont).
SvaraRaderaEn definitiv adrenalinhöjare.
Tyvärr så kan vi inte ens köra på isen härute. Enligt lokalblaskan "olaglig xxx-körning på fjärden stör friluftslivet"