torsdag 27 juni 2013

Bättre förr

1998 knäcktes mitt vänstra nyckelben på lördagens tidsträning vid SM-tävlingarna på Gelleråsen. På söndagen körde jag racet, det gick sådär då en annan la sig framför mig in i trösen så jag fick styra ut i sanden, låg då på poängplats. När mitt högra knäcktes 15 år senare så ville jag lägga av med racing helt och hållet. Eftertankens bleka krankhet har gett mig insikten att åren har gjort att den eventuella hårdhet som fanns i min kropp har runnit ut och kvar står jag klen och vek, ska det vara så. Nej så får det inte vara och då jag inte bara är dryg utan även fåfäng så kommer jag köra igen men hoppar över Anderstorp även om det skulle kunna gå att få ihop allt tills dess. Benen har växt ihop nu och allt sitter på plats men det finns en massa mjukdelar som behöver mer tid på sig att läka, kan inte skruva med höger hand.
Läkaren undrade förövrigt om jag ville ha sjukintyg för sjukskrivning på efterkontrollen, han såg lite tveksam ut när han fick höra att jag jobbat alla dagar hittills och att ta sjukledigt efter två veckor knappast skulle gå hem hos chefen.

5 kommentarer:

  1. Jadu Thomas. Även om min ambitionsnivå legat på ett annat plan än din så leder jag troligen över Dig i antalet benbrott i kroppen. Jag innehar totalt 15 st varav 1 är i ett ungdomligt försök att bli backhoppare och 1 på grund av ett rumlande leverne dan före julafton en gång i tiden. Övriga 13 är MC relaterade och utförda på cross och endurohojar och som bonus även en mc relaterad punkterad lunga också. Som en parentes kanske ska nämnas att jag tävlingsdebuterade på mitt 40e levnadsår så kanske benskörheten nog redan hade satt in. Vad jag vill säga är att jag fortfarande tycker det är skitkul att delta i tävlingar i alla dess skepnader trots att jag snart blir 64 bast så Du gör helt rätt i att ta i med nya tag för den här sjukdomen försvinner aldrig.
    Den 2e Tomas

    SvaraRadera
  2. Jag tror att vi ligger lika i antal frakturer. Jag hade dock lyckats samla på mig 5-7 st innan tävlingskarriären.

    SvaraRadera
  3. Intressant, en kukmätning i klantighet!

    SvaraRadera
  4. Vi har inte börjat med vilka ben som har brutits ännu, då vinner jag.
    Men tanken slog mig även att det är lite barnsligt att se vem som slagit sig mest, då kändes det genast bättre.

    SvaraRadera
  5. Kan inte annat än lite generat hålla med eftersom allt det jag skröt över har tillkommit av rena klantigheter.

    SvaraRadera