torsdag 6 september 2012

Stockholmare


Har äntligen fått leverans på nya Brembook som ska sitta på Rakettrean, det finns Lockheed till den redan men då gaffeln som har monterats är för Brembo så blev det både enklare och dyrare att göra så här, slipper att ha och även tillverka adapters vilket är ett plus. Lika ok har vi sålt många gånger så döm om min snopna förvåning då de var slut på högersidan. Skulle bli lite knasigt att bara ha ett nytt så det satsades fullt ut, nya belägg ingick så lite ficks det igen där. Bromsplattorna är säkerligen av värsta racingkvalisort då det är italienska grunkor.  De engelska oken anses egentligen som bättre men om de verkligen är det kan man undra, snyggare är de i alla fall, det kan inte Brembohejdarna beskyllas för att vara, ser lite ut som radioapparater. Nu ska jag ändå inte köra så fort eller bromsa så hårt vilket gör att bästheten på respektive fabrikat kan kvitta, i mitt modesta tempo skulle det funka med träbläjer rakt ner i asfalten.
En gång i min moppeperiod så åktes DKW Hummel, kom gratis från en av min fars kamrater i Svärtinge, hade legat på sidan bakom en vedbod i ett flertal år men efter mycket barrsanering samt lite övertalning så blev den åkbar igen. Frambromsen var utom all räddning och inte så hemskt viktig heller vid den åldern så den fick vara fortsatt ur funktion. Bakhejdarn gick att använda, bromsade riktigt bra om man stod på tramporna. Denna moppe gick riktigt bra och med tre växlar koms det upp i farter som egentligen kräva fungerande hejdare. En fin sommarkväll 1986 skulle det impas på någon med ett extra långt bromsspår utanför Hotell De Geer i Finspång. Laddade nerför Bergslagsvägen, tog vänstern förbi Sparbanken fullt på tvåan innan treans pollett kastades i för de sista 70-80 metrarna av fullgas. Svarta streck  kräver låsta eller spinnande hjul, med en Dekamoppe får man satsa på det sista och det gjorde jag. Hoppade upp på trampan som gav motstånd en bråkdels sekund innan den bottnade, bromstagen gick av och hotellets gula tegelfasad kom närmare med skrämmande fart, då var det bra att ha träblajor på fötterna.
Varför rubriken?

3 kommentarer:

  1. För oss som är uppvuxna någon annan stans än just Stockholm och dessutom före mobiltelefonernas intåg är kopplingen till riktnummerområde solklar.

    Peter

    SvaraRadera
  2. Och jag som trodde jag var den enda av min generation att åka på en gammal DKW Hummel i den fjuniga ungdomen. Ha! Min hade stått i 10 år bakom ett skjul och kostade mig 25 kr i inköp. Mitt livs bäst affär tyckte jag då.

    Johan E

    SvaraRadera
  3. Under min moppetid hade jag sammanlagt 22 st moppar räknade vi ut en gång. Lite plus eller minus kan man nog ta på det men många blev det. Gilera var det som ändå åktes mest med, en gång fick jag lägga i trean för att inte bli ifrånkörd på den moppe. 60cc, fet krök, 20mm Dellorto. Den hade bara en broms med, när den gick sönder lagade jag frambromsen och fortsatte med en broms men fram istället.

    SvaraRadera