tisdag 19 mars 2013

Trelagrad

 Motorn på bilden kommer från ett korvstånd, eller i alla fall från dess efterföljare. Med de menar jag inte att den är köpt i en Thai take awayvagn utan puffran kommer från en Ford Anglia. Det fräna med just denna är att den varvar 10500 per minut eller i alla fall korta stunder, inte illa med femsiffriga varvtal och stötstänger. Ställer krav på anrättningen, Aermacchis Ala Verde racer varvar liknande siffror och säkert någon annan 250cc stötstångsracermotor exempelvis från Motobi eller Parilla men vanligt är det inte.
Veven är trelagrad vilket många säkert sett som en brist men mig kommer det inte förvåna när det kommer vara en toppmodern motorlösning igen. Fördelarna är många men nackdelen torde vara endast en men den borde gå att ta sig förbi med nya material och datorers analyshjälp. Med tanke på hur mycket pengar som skulle intjänas vid tillverkning så kan man även öka på materialkvalisorten. Även effekt och bränsleförbrukningsfördelar torde infinna sig med två eliminerade ramlager. Håller det fär 10000 rpm i en anakronism så torde det funka i en modern bil eller motorcykelmotor med, Nimbus klarade sig förövrigt med endast två lager men där är nog gränsen övergången.
Här är bilen den normalt sitter i om minnet ej sviker, bäst i klassen som bestod av 2 eller 3 ekipage en bra helg.

2 kommentarer:

  1. Även Volvo B16 hade denna fina ramlagerlösning vill jag minnas. Den motorn gick lätt och fint i min gamla PV.

    Proheda-Johan

    SvaraRadera