lördag 20 september 2014

Skräckblandad förtjusning


Firecraker red. 

Ett sånt där uttryck man ibland svänger sig med. Utan att ha riktig koll på vad det betyder, utan att egentligen förstå vad det innebär.  Vännen Fredlund är en inte oäven motorcyklist, som exempel så skulle han på en trettio år gammal hoj kommit på pallen i en deltävling i motionsenduron Vintercupen. Om han kommit ihåg att tanka.
 Kawasakis GPz 1100 är en inte oäven hoj, den tillkom i en tid när Kork Ballingtons VM segrar på Kawwas tandemtwins inte låg långt tillbaka. Z1:ans rykte som den snabbaste rakt över disken hojen låg inte heller långt bak i tiden men nu hade den petats av (bla) Suzukis GS 1000. Sett ur detta perspektiv handportades, borrades upp o försågs med insprutning en gammal rova från hyllan för att bli grunden i GPz:an. En hoj som hade förutsättningarna att med tidens mått kallas värsting alltså.
 Rexbovägen är en inte oäven hojväg. Fin asfalt, 20 km, 800 krön, 2000 kurvor, en raka. Typ.  Alla som känner nån som hört om nån som kört hoj i Dalarna har också hört om Rexbovägen.
 Mellan Insjön och Rexbo, uppepå en GPz 1100, som passagerare bakom Fredlund. Där förstår man vad skräckblandad förtjusning innebär.

 Ödmjukt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar